Sverige behöver fördubbla elproduktionen för att möta klimatmålen och säkra landets konkurrenskraft. Statkraft planerar för flera projekt, men utmaningar med tillståndsgivningen riskerar fördröja etableringen av ny elproduktion.
Sverige är inne i en fantastisk era av tillväxt pådriven av den gröna omställningen. Den närmast unika tillgången till vattenkraft i norr i kombination med landbaserad vindkraft har gjort att Sverige ses som ett attraktivt land för etablering av storskaliga elintensiva industrianläggningar. Den enkla anledningen är att elen kommer från förnybara källor.
Därtill behöver befintliga industrier ställa om sin verksamhet för att möta Sveriges klimatmål om att ha reducerat koldioxidutsläppen till nettonoll år 2045. Det gäller inte minst gruvnäringen och stålindustrin som tagit stora steg för att bli fossilfria. Men för att omställningen ska lyckas krävs stora mängder el för att ersätta dagens kolbaserade process med en process som bygger på elektrolys.
- Dagens elproduktion räcker inte till för att möta den framtida efterfrågan. Det finns en stor samsyn om att vi kommer att fördubbla elanvändningen de kommande decennierna och regeringen har nyligen remitterat ett förslag om ett planeringsmål på 300 TWh till 2045, säger Jakob Norström, VD för Statkraft i Sverige.
Men även i det kortare perspektivet förväntas en kraftigt ökad efterfrågan på el. Industrin genom SKGS har flaggat för ett behov på ytterligare 70 TWh till 2030. Och myndigheter och andra aktörer ger en liknande bild.
- Det är viktigt att politiker och beslutsfattare förstår att den ökade efterfrågan på el inte kommer att uppstå när vi är framme vid 2045. Den ökar succesivt från nu och vi behöver snabbt få mer produktion på plats, säger Jakob Norström.
De elproduktionskällor som går snabbast att bygga är vind- och solkraft. Statkraft är en av flera aktörer som har flera projekt i pipeline och väntar på tillstånd att bygga. Men här stöter branschen på patrull i form av utdragna tillståndsprocesser, negativa besked från Försvarsmakten och en osäkerhet hos kommunerna.
Regeringen tog i våras initiativ till att korta ned tillståndsprocesserna genom att tillsätta en utredning, vilket inger hopp för branschen. Fortfarande är dock avsaknaden av dialog med Försvarsmakten ett bekymmer.
- Ett av våra projekt, Hästliden, som är en del av sista etappen av Markbygden-klustret utanför Piteå väntar nu på ett slutgiltigt besked från regeringen, eftersom försvaret motsätter sig projektet. Vi hade hoppats på besked under första kvartalet, men än så länge har vi inte hört någonting, säger Jakob Norström.
Ett annat problem är att de svenska kommunerna saknar incitament för att ge tillstånd till nya vindkraftsparker.
- Vi behöver införa ett system där kommunerna ser en tydlig uppsida med etablering av vindkraft. Om det ska vara att få intäkter från fastighetsskatten eller elproduktionen låter jag vara upp till beslutsfattarna att bestämma, men någon form av morot behövs, säger Jakob Norström.
- I slutändan handlar det om Sveriges konkurrenskraft i världen. Om vi inte kan erbjuda mer el kommer vi att tappa möjliga industrietableringar och därmed intäkter till landet. Det är alltså akut att få ordning på detta så att elproduktionen kan komma till stånd, avslutar Jakob Norström.
Skribent: Mikael Petrovic Wågmark
Om Statkraft
Statkraft är ett ledande företag inom vattenkraft internationellt, Europas största leverantör av förnybar energi och Sveriges fjärde största elproducent. Koncernen producerar vattenkraft, vindkraft, solkraft, gaskraft och levererar fjärrvärme. Statkraft är ett globalt företag inom energihandel och har 6 000 anställda i fler än 20 länder.