Att inte vidta tillräckliga åtgärder för att genomföra elektrifieringen har en betydande kostnad, vilket sätter både vårt välbefinnande och våra barns framtid i fara. Därför är det problematiskt att diskussionen alltför ofta präglas av förenklade resonemang och lösningar, som Ina Müller Engelbrektson från Svensk Vindenergi och Malena Swanson Falk från Energiföretagen påpekar i sin artikel i GP Debatt den 26 februari 2024.
Svar till repliken från den 16 februari:
Vi instämmer med debattörerna om att den ökande elektrifieringen för att bekämpa klimatförändringarna innebär en markant ökning av elförbrukningen. Svensk basindustri förutspår en fördubbling av elförbrukningen fram till 2030. De flesta är överens om att vindkraften för närvarande är det enda alternativet som kan utvecklas tillräckligt snabbt och i tillräcklig omfattning för att möta den ökande elförbrukningen inom industrin under de kommande 10–15 åren.
Det är dock viktigt att betona att myndigheterna redan tillämpar försiktighetsprincipen, eftersom den regleras centralt i miljöbalken och tillämpas vid prövning av tillstånd för vindkraft. Det finns omfattande forskning och välgrundad information från svenska myndigheter om vindkraftens påverkan, och både lagstiftningen och myndigheternas arbete grundas på vetenskapliga rön.
Förenklade resonemang:
För att möjliggöra genomförandet av elektrifieringen är dialog och öppen debatt nödvändiga, eftersom dessa förändringar kommer att påverka oss alla på olika sätt. Att inte vidta tillräckliga åtgärder eller inte agera alls har en hög samhällsekonomisk kostnad, där både vårt välbefinnande och våra barns framtid står på spel. Därför är det problematiskt att debatten alltför ofta kantas av förenklade resonemang och lösningar. Vi bör adressera några vanliga missuppfattningar som cirkulerar i debattartiklar och på sociala medier och som också ingår i debattörernas argumentation:
-
Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från vindkraft fastställer lägre värden för buller vid bostäder jämfört med riktvärden för exempelvis trafikbuller. Dessa värden grundar sig på vetenskapligt underbyggda fakta om vindkraftens påverkan på människors hälsa och miljö.
-
PFAS finns nästan överallt i naturen enligt Kemikalieinspektionen, och den största kända källan är brandskum från brandövningsplatser. Påståendet att det skulle finnas ett samband mellan PFAS och vindkraftverk är en seglivad och felaktig myt. Även om PFAS kan förekomma i vindkraftverk och annan elproduktion, visar en ny undersökning från danska Miljøstyrelsen ingen förekomst av PFAS i de testade vindkraftbladen.
-
Naturvårdsverket konstaterar att det kan ske små läckage av bisfenol A från rotorblad, men ämnet bryts snabbt ner i miljön, vilket innebär att risken för exponering för människor är minimal. När rotorbladen har tjänat ut finns regler för avfallshantering för att förhindra läckage.
Det krävs samarbete från alla håll och en övergång till utsläppsfria energikällor för att klara av elektrifieringen och klimatomställningen. Det är därför viktigt att inte motarbeta konstruktiva diskussioner om hur omställningen bäst kan genomföras.
Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi
Malena Swanson Falk, jurist, Energiföretagen