Ambitiöst underlag till havsplaner – många knutar behöver redas ut

Energimyndigheten har redovisat det första planeringsunderlaget för att möjliggöra 120 TWh energiproduktion i regeringsuppdraget om reviderade havsplaner. Redovisningen beskriver tydligt vilka områden som är attraktiva för utbyggnaden av vindkraften. Men samtidigt har myndigheterna inte enats om nya områden för energiproduktion – en avgörande förutsättning för en effektiv och kraftfull utbyggnad av elproduktion till havs. Svensk Vindenergi har två medskick i det resterande arbetet: det är bråttom för klimatet och konkurrenskraftens skull, och konsekvenserna av att inte agera är mycket stora.

Svensk Vindenergi välkomnar det gedigna arbete som ligger bakom myndigheternas underlag. Det är mycket positivt att pågående projektering – områden som utvecklarna själva anser vara lämpade för energiproduktion – är en utgångspunkt för många av de föreslagna områdena. Det är också positivt att myndigheterna nu har tagit höjd för den snabba teknikutvecklingen som pågår i branschen.

Energimyndighetens är tydlig med att alla lösningar som kan bidra till trygg, konkurrenskraftig och hållbar elproduktion kommer att behövas. Den havsbaserade vindkraften har en mycket stor potential – ur ett elsystemperspektiv anses den vara önskvärd inom i princip alla landets havsområden. Sverige är ett intressant land för investeringar i havsbaserad vindkraft, men vi ska inte ta det för givet. Även Svenskt Näringsliv betonar i sitt nyligen publicerade startprogram för mer vindkraft att den havsbaserade vindkraften kan göra stor skillnad för näringslivets energiförsörjning.

– För att möta det kraftigt ökade elbehovet från industri och transporter – och i förlängningen klara klimatomställningen – måste det finnas förutsägbara tillståndsprocesser. Oförutsägbarhet och sena besked riskerar att skapa följdeffekter genom flaskhalsar i värdekedjan för havsbaserad vindkraft och i utbygganden av nödvändig hamninfrastruktur. Det är helt avgörande att myndigheterna har gemensamma målsättningar och en konstruktiv samverkan, Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft, Svensk Vindenergi

Prioriterat energiintresse och samexistens nycklar för att nå 120 TWh

För att regeringsuppdragets syfte ska kunna bli verklighet drar Energimyndigheten två viktiga slutsatser i underlaget: eftersom myndigheterna inte har kunnat enas om nya områden för energiproduktion behöver energiintresset prioriteras över andra intressen, samt att det behövs acceptans och mer lösningsorientering för ökad samexistens mellan olika intressen.

Svensk Vindenergi välkomnar förslaget att låta Energimyndigheten ha en del i miljötillståndsprocessen för att säkra att energi- och klimatintresset tas tillvara. Det är mycket positivt att Energimyndigheten lyfter att energiproduktion kommer att behöva prioriteras om man ska uppnå uppdragets målsättningar om 120 TWh elproduktion. Detta ligger i linje med EU:s nyligen reviderade Förnybartdirektiv gör de tidigare tillfälliga nödåtgärderna för snabbare tillståndsprocesser permanenta genom att ange att utbyggnaden av energiproduktion är av övervägande allmänintresse. I sitt startprogram för vindkraft pekar Svenskt Näringsliv på vikten av att instruktionerna till de relevanta myndigheterna bör ange att de bär ett ansvar för den utbyggda elektrifieringen. Det är tydligt att myndigheternas fortsatta arbete kräver förändrade arbetsprocesser både på kort och lång sikt.

En särskild utmaning är att Försvarsmaktens bedömning av att de övningsområden där de inte kan acceptera tillkommande infrastruktur kan öka till 2030. För att komma framåt mot målet om 120 TWh elproduktion behöver frågan om samexistens mellan flera intressen, i synnerhet försvarsintresset, lösas.  Svensk Vindenergi ser positivt på utvecklingen av den sekretesshanteringsmetod som myndigheterna har påbörjat inom ramens för uppdraget, och vi bidrar gärna till fortsatt dialog.

Mycket stor betydelse för utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Sverige

Havsplanernas målsättning om 120 terawattimmar (TWh) havsbaserad vindkraft betyder 30 gigawatt (GW) installerad effekt från havsbaserad vindkraft. Det innebär 1 500 vindkraftverk med en effekt på 20 megawatt (MW) på endast 5 procent av havsplanernas yta. Som jämförelse har Danmark och Belgien allokerat 10-15 procent av sin havsyta yta till energiproduktion i sina havsplaner.

Havsplanerna ska endast vara vägledande, men eftersom Sverige tillämpar ett s.k. ”öppen dörr”-system som är helt marknadsdrivet och som saknar nationella målsättningar så får havsplanerna en mycket tyngre betydelse här än i andra länder. Utöver de enskilda tillståndsprocesserna för respektive projekt är havsplanerna den enda process där myndigheterna diskuterar utbygganden av havsbaserad vindkraft i Sverige på en aggregerad nivå.

Behövs modiga myndigheter för att bygga upp kunskap

Det blir tydligt i underlaget att flera berörda myndigheter anser sig sakna kunskapsunderlag för att göra tillräckliga bedömningar om den havsbaserade vindkraftens påverkan på deras respektive ansvarsområden En grundläggande del för att kunna bygga upp den kunskapen ligger i att pröva, utvärdera och dra erfarenheter – i detta håller Svensk Vindenergi med Energimyndigheten. Det är viktigt att myndigheterna vågar fatta beslut om utbyggnad av havsbaserad vindkraft (inom ramen för försiktighetsprincipen) för att bidra till denna kunskapsuppbyggnad.

Klimatförändringarna brådskar på – alternativen för hög kostnad

Svensk Vindenergi anser att myndigheterna bör ta med sig två perspektiv i det fortsatta arbetet med havsplanerna:

• Tidsaspekten. Sedan myndigheterna fick uppdraget har det blivit allt mer uppenbart att elbehovet ökar snabbt med en stor ökning redan innan 2030. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att det är riktigt bråttom nu för världen att nå Parisavtalets mål i tid, och att elektrifieringen och vindkraftsutbyggnaden är en avgörande del av lösningen. Sverige elektrifieras i snabb takt – redan år 2035 kommer elbehovet ha dubblerat jämfört med idag. I det fortsatta arbetet med havsplanerna behöver tidsaspekten väga tungt diskussionerna.
• Alternativkostnader. Den gemensamma stora utmaningen är den globala uppvärmningen. Klimatförändringarna spås öka ytterligare och kommer fortsatt att påverka intressena för alla de myndigheter som ingår i havsplaneuppdraget. Myndigheterna bör inkludera en diskussion om alternativkostnader och konsekvenser för klimat, miljö och ekonomi för samhället om vi inte klarar av att bygga ut den förnybara energiproduktionen, särskilt den havsbaserade vindkraften, i tid. Alternativet till effektiva tillståndsprocesser har långtgående samhällskonsekvenser och sammankopplad med möjligheten att lyckas med klimatomställningen.

Regeringsuppdraget om reviderade havsplaner ska redovisas den 31 december 2024.

Källa: Svensk Vindenergi