Kritik mot Sveriges klimatplan - Brister och förseningar i vägen mot 2030-målen

Foto: Shaun Dakin / Unsplash

Svensk Vindenergi har identifierat brister i den uppdaterade nationella energi- och klimatplanen som regeringen har skickat in till EU-kommissionen. Enligt planen bekräftar regeringen att Sverige inte kommer att uppfylla sina övergripande åtaganden enligt EU:s viktigaste lagstiftning inom energi- och klimatområdet till 2030, vilket också innebär att Sverige inte bidrar tillräckligt till EUmål enligt Parisavtalet. Detta fördröjer Sveriges omställning och gör det svårare och dyrare att nå målen efter 2030, vilket negativt påverkar svensk ekonomi och konkurrenskraft.

Enligt det basfall som används i energi- och klimatplanen förväntas Sveriges andel förnybar energi i förhållande till total energianvändning öka från 66 procent år 2022 till 67 procent år 2030. Energimyndigheten uppskattar att för att uppnå EU:s gemensamma mål kan Sveriges andel förnybar energi behöva vara 76–78 procent år 2030, vilket skulle kräva en betydande ökning jämfört med regeringens nuvarande planer. Regeringen anger att detta mål kan nås om kärnkraft räknas in som fossilfri energi.

Elektrifieringen av samhället leder till ett ökande elbehov, och därför är det enligt Svensk Vindenergi viktigt att fokusera på snabb utbyggnad av elproduktion, främst genom vind- och solkraft, för att möta industriens behov av konkurrenskraftiga elpriser och samtidigt öka andelen förnybar energi fram till 2030. Det är en strategi som borde ha lyfts fram tydligare i regeringens plan till EU-kommissionen.

Svensk Vindenergi påpekar att det finns ett starkt intresse för att bygga ut både landbaserad och havsbaserad vindkraft i Sverige, vilket också inkluderar potentialen för att uppgradera befintliga vindkraftverk. Realiseringen av dessa projekt beror dock på förutsättningarna och investeringsklimatet för vindkraft i Sverige, något som regeringen kan förbättra genom att skicka klara politiska signaler om vikten av att bygga ut förnybar elproduktion. Det inkluderar att ändra det kommunala veto-systemet, skapa incitament för kommuner och närboende samt fatta fler beslut om tillstånd för havsbaserad vindkraft.

Svensk Vindenergi är kritisk till regeringens beslut att inkludera kärnkraft som en del av Sveriges bidrag till EU:s mål för förnybar energi, vilket enligt dem ökar utrymmet för fossil energi. För att effektivt fasa ut fossil energi och uppnå det nationella klimatmålet om netto-noll utsläpp av växthusgaser senast 2045 förespråkar de att regeringen ändrar det energipolitiska målet från ett 100 procent fossilfritt elsystem år 2040 till ett 100 procent fossilfritt energisystem år 2040. De påpekar att Sveriges elsystem redan är i stort sett fossilfritt och att de återstående fossila bränslena som måste fasas ut finns i andra delar av energisystemet.