Branschlarm - Naturvårdsverkets resursbrist hotar energisektorns lagstiftningskrav

Foto: Zhang Fengsheng / Unsplash

Färre anslag till Naturvårdsverket hotar den gröna omställningen. Det påpekade Svensk Näringsliv och flera branschorganisationer i ett öppet brev till regeringen i maj. Svensk Vindenergi betonar nu att man ser samma risk för negativa effekter på elektrifieringen.

I brevet till regeringen nämner olika branscher exempel på lagstiftning som kräver handläggning och expertis från svenska myndigheter, särskilt Naturvårdsverket. Exempel inkluderar förordningen om kritiska och strategiska råmaterial (CRMA), direktivet om gröna hållbarhetspåståenden (GCD), EU

utsläppshandelsystem (EU ETS) och gränsjusteringsmekanismen (CBAM). Denna lagstiftning är av stor betydelse för energibranschen.

Naturvårdsverket spelar en central roll som expertmyndighet i tillståndsprocessen för ny elproduktion och ger vägledning i relaterade frågor.

För att möta behovet av utbyggnadstakten, i linje med målen och lagstiftningen samt näringslivets krav, krävs effektivisering av tillståndsprocesserna. Flera faktorer är viktiga här, bland annat tillräckliga resurser för relevanta myndigheter, inklusive Naturvårdsverket.

Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi, påpekar att vindkraftsbranschen även aktivt arbetar med att minska miljöpåverkan. Här är Naturvårdsverket avgörande, både som informationskälla och för att säkerställa efterlevnad av lagstiftning gällande cirkulära värdekedjor och biologisk mångfald.

Naturvårdsverkets expertis behövs för att göra välgrundade avvägningar om var vindkraftsparker bör placeras och för att stödja branschens aktörer i att uppnå naturpositiva mål för vindkraft.

Regeringen har nyligen föreslagit flera åtgärder för att effektivisera miljöprövningen i propositionen "Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning". Det är välkommet, men det är också viktigt att de berörda myndigheterna tilldelas tillräckliga resurser för att detta arbete ska kunna genomföras effektivt.