Naturvårdsverket och Energimyndigheten har nu fördelat det nationella utbyggnadsbehovet av 80 TWh landbaserad vindkraft mellan olika län. Norrbotten får den högsta nivån (10 TWh) och Blekinge den lägsta (0,5 TWh).
Naturvårdsverket och Energimyndigheten vill skapa förutsättningar för att öka vindkraftens elproduktion från 20 TWh år 2019 till 100 TWh, varav 80 TWh på land. Det skulle innebära att vindkraften motsvarar mer än halva Sveriges framtida elanvändning. Ändå kommer det inte att behövas fler vindkraftverk än i dag, cirka 4 000, tack vare den tekniska utvecklingen med större, högre och effektivare verk.
Nu har myndigheterna fördelat utbyggnadsbehovet på Sveriges länsstyrelser, som i samarbete med kommunerna ska fortsätta arbetet med att identifiera lämpliga områden för den landbaserade vindkraften. Se tabell nedan.
– Vindkraftsutbyggnaden gör det möjligt att kraftigt minska klimatutsläppen genom elektrifiering av fordon och industrin. Samtidigt skapas nya jobb och elintensiva företag kan attraheras till de län och kommuner där vindkraften byggs ut, säger Anders Wijkman ordförande i nätverket Vindkraftens klimatnytta.
I en ny nationell Sifo-undersökning svarar 61 procent ja på frågan ”anser du att din kommun bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden i Sverige”, medan 25 procent svarar nej. Men ändå är det vanligt att kommunerna använder sitt veto och stoppar vindkraftsansökningar.
– Ett sätt att påverka utvecklingen skulle vara att låta kommunerna få ta del av fastighetsskatten från vindkraft, säger Anders Wijkman.
