De nya havsplanerna öppnar upp för en kraftig ökning av elproduktionen från havsbaserad vindkraft. Efter en omfattande planeringsprocess har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) nu lämnat sitt förslag till regeringen för beslut.
Havsbaserad vindkraft förväntas spela en central roll när industrin och transportsektorn elektrifieras och Sverige omställs till ett fossilfritt samhälle. HaV har därför fått i uppdrag att ta fram nya havsplaner som ska möjliggöra en årlig produktion av 120 TWh från havsbaserad vindkraft. För jämförelse producerar Sverige idag cirka 140 TWh per år. Efter en lång planeringsprocess, som bland annat har inkluderat nationella samråd och granskning, är förslaget nu färdigt och skickat till regeringen.
– Vi vill tacka alla som deltagit i samråden. Många värdefulla synpunkter har samlats in och har bidragit till det slutliga förslaget, säger HaV:s generaldirektör, Anna Ledin.
Ledin fortsätter:
– Havsplanerna ger vägledning för den bästa användningen av våra havsområden och tar också hänsyn till möjligheter för samexistens där olika intressen kolliderar. Detta är ett viktigt underlag för regeringen när beslut om utbyggnad av havsbaserad vindkraft ska fattas.
Osäkerheter och hinder kvarstår
Den 4 november 2024 meddelade regeringen sitt beslut att avslå 13 ansökningar om havsbaserad vindkraft i Östersjön, för att ge försvarsmakten bättre möjlighet att hantera det förändrade säkerhetsläget. Enligt HaV:s bedömning saknas nu förutsättningar för nya energiområden i Egentliga Östersjön. De områden som redan har tillstånd för vindkraft i Östersjön blir dock kvar.
– För närvarande finns det inga förutsättningar för samexistens mellan försvar och havsbaserad vindkraft i Östersjön. För att nå målet om 120 TWh kan det bli nödvändigt att etablera fler vindkraftsparker i Bottniska viken och Västerhavet, säger Joacim Johannesson, utredare på HaV.
Förutom försvarsintressen finns andra osäkerheter, som naturvärden och anpassning till yrkesfiske och vintersjöfart. I framtida tillståndsprocesser kommer dessa faktorer att beaktas och kan innebära att alla föreslagna energiområden inte kommer att byggas ut.
Konsekvensbeskrivning för ökad förståelse
För att underlätta förståelsen av de nya energiområdena har HaV tagit fram en konsekvensbeskrivning. I denna beskrivs vilka områden som är mer eller mindre lämpade för energiutvinning, baserat på olika perspektiv. Konsekvensbeskrivningen bidrar till en tydlig och väl underbyggd plan.
– Planförslaget innebär ett stort tillskott av förnybar energi, vilket är avgörande för klimatomställningen och Sveriges övergång till fossilfri energi, säger Jan Schmidtbauer Crona, utredare på HaV.
Förslag på ändrade havsplaner
Förslaget innebär att ytterligare 90 TWh ska läggas till de 30 TWh som redan finns i den nuvarande planen, vilket gör att målet för den samlade produktionen blir 120 TWh. Den största förändringen jämfört med den tidigare planen är införandet av fler energiområden. Det har också gjorts justeringar baserat på nya eller uppdaterade planeringsunderlag.
Totalt föreslås 23 nya områden för energiutvinning. Ungefär 26 % av dessa områden ligger i territorialhavet och 74 % i den ekonomiska zonen. Förslagen omfattar cirka 6 % av den totala ytan för havsplaneområdena. De underlag som ligger till grund för havsplanerna är inte lika detaljerade som de som tas fram vid en miljöprövning, vilket alltid görs innan en vindkraftsetablering. Det är troligt att framtida prövningar kommer att medföra att inte alla föreslagna energiområden kommer att byggas ut.