Stabiliteten i elnätet är grundläggande i ett robust elsystem. När det svenska elsystemet moderniseras och ny elproduktion byggs ut uppstår ofrånkomligt nya behov. Den senaste tiden har Svenska kraftnät efterfrågat fler nedregleringsresurser, dvs. teknik som kan dra ner elproduktionen för att stötta stabiliteten i elnätet, och ser möjligheter för vindkraften att bidra ännu mer. Vindkraftsbranschen bidrar redan idag med detta, samtidigt som det finns en stor vilja att bidra ännu mer, visar rapporter som Sweco har tagit fram på uppdrag av Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi har låtit Sweco ta fram rapporter om den s.k. stödtjänstmarknaden, marknaden för tjänster som kan upprätthålla ett stabilt och robust elnät. De två rapporterna belyser hur vindkraften bidrar på dessa marknader redan idag och vilka möjligheter och hinder som branschen har att bidra på denna marknad. Rapporterna visar att vindkraftsbranschen redan nu bidrar på samtliga marknader för nedreglering. För att kunna ta nästa steg finns det behov av att höja kunskapen hos vindkraftsaktörer om stödtjänstmarknaden. Rapporterna lyfter också hinder för branschen att delta på marknaden mer än idag, så som en osäkerhet om vilka intäkter som kan genereras, att befintliga finansiella prissäkringsavtal (t.ex. PPA) kan begränsa deltagandet och att det kan krävas tekniska uppdateringar av befintliga vindkraftverk för att kunna delta.
– Vindkraften bidrar redan idag på de marknader som stöttar balanseringen av elsystemet, där den är ett bra komplement till den reglerbara vattenkraften. Det finns en vilja från vindkraftsbranschen att ta en större roll, vilket också är tekniskt möjligt. Nya aktörer vill ta klivet in på stödtjänstmarknaden, och de som redan är inne vill bidra mer. Det finns så klart hinder, men det är lösbara utmaningar. Svensk Vindenergi har redan en lösningsorienterad dialog med Svenska kraftnät om hur vi kan öka andelen vindkraft på balansmarknaden, säger Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad på Svensk Vindenergi.
Svenska kraftnät har senaste halvåret varit tydlig med att det råder brist på nedregleringsresurser i elnätet, särskilt de timmar då vindkraften står för en stor del av elproduktionen.
– Under dessa timmar finns det väldigt lite annan produktion än vindkraft i elnätet att reglera ned. Där spelar vindkraften en tydlig roll för ett robust elsystem. Vi ser en dubblering av buden från vindkraften på stödtjänstmarknaden i år jämfört med förra året, men buden behöver öka rejält för att möta nedregleringsbehovet. Det borde vara möjligt utifrån hur mycket installerad effekt som vindkraften har, säger Anna Jäderström, enhetschef för Svenska kraftnäts balansmarknad.
Rapporterna visar att vindkraftens möjlighet att delta i stödtjänstmarknaden förbättras framöver i och med Svenska kraftnäts kommande och planerade förändringar av marknaden. Det främsta intresset att bidra från vindkraftsbranschen är med stödtjänster för nedreglering (FCR-D ned och mFRR). Svenska kraftnät har dessutom specifikt efterfrågat mer vindkraft som deltar på mFRR-marknaden.
Fakta om balansmarknaden och stödtjänster
För att kraftsystemet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning av el. Frekvensen är ett mått på och resultat av hur väl produktion och användning av el är i balans. Frekvensen i det nordiska synkronområdet balanseras mot en frekvens på 50,00 Hz.
Svenska kraftnät ansvarar därför för ett antal marknader där elproducenter som vill bidra till stabiliteten och robustheten i elnätet kan lägga bud för att vid behov dra ner (nedreglera) eller skruva upp (uppreglera) sin elproduktion, t.ex. FCR-D ned, FCR-D upp och mFRR. Även elförbrukare kan delta på samtliga marknader.
Elsystemet är historiskt sett oftare i behov av nedreglering än uppreglering, både vad gäller antalet timmar och volym. Under de senaste månaderna i 2023 har allt fler timmar på dagen-före-marknaden för elpriset legat nära noll euro/megawattimme (MWh). Då är balansmarknaden extra känslig för extremt låga, eller negativa, reglerpriser och negativa obalanspriser eftersom det ske ytterst lite elproduktion när priset är lågt. Det leder i sin tur till färre nedregleringsbud.
Källa: Svensk Vindenergi