Norge vill snabba på utbyggnaden av ny energi

Historiska kraftverket i Rjukan. Kraftverken i norska Telemark är Hydros äldsta. Svelgfoss togs i drift 1907 och var då Europas största och världens näst största kraftverk. Hydros kraftverk i Telemark består av Frøystul, Vemork, Såheim, Moflåt, Mæl och Svelgfoss. Foto: Norska Hydro

Norges regering föreslår flera ändringar i energilagen för att effektivisera och påskynda utbyggnaden av ny energiproduktion. Bland förslagen finns längre livslängd för vindkraftverk, snabbare avveckling av orealistiska projekt och förenklad anslutning till elnätet för mindre anläggningar.

– Vi har hela tiden ett mål att få det att gå snabbare, säger energiminister Terje Aasland (Ap) till tidningen E24.

Vindkraftverk kan drivas i 50 år

En av de stora förändringarna som regeringen föreslår är att vindkraftverk ska kunna ha en livslängd på upp till 50 år, jämfört med dagens gräns på 30 år. Det innebär att investeringar i vindkraft får en längre ekonomisk horisont, vilket kan locka fler aktörer till branschen.

NVE får avsluta orealistiska projekt tidigt

I dag måste Norges vattendrags- och energidirektorat (NVE) behandla alla ansökningar om tillstånd för kraftprojekt, oavsett om projekten har potential att godkännas eller inte. Regeringen vill nu ge NVE rätt att avsluta orealistiska och bristfälliga projekt i ett tidigt skede.

– Tidig uppsägning kommer att eliminera projekt som helt klart inte kommer att få licens. Det kan finnas projekt som är extremt skadliga för miljön, till exempel i vattendrag med goda fiskeförhållanden, säger Aasland.

Gratis anslutning för mindre kraftverk

En annan förändring är att mindre kraftverk, som solkraftverk och små vattenkraftverk, ska få en enklare och kostnadsfri anslutning till distributionsnätet. En lagstadgad skyldighet föreslås för nätföretagen att bygga anslutningar för kraftverk upp till och med 22 kilovolt. Detta ska minska administrationen och förkorta processen för småskaliga energiprojekt.

Ska få fart på energiutvecklingen

Regeringen föreslår även nya krav på att etablerade projekt måste söka tillstånd inom tre år, annars förfaller deras ansökningar. Dessutom får myndigheterna utökade befogenheter att kräva konsekvensstudier av etablerade anläggningar.

Aasland betonar att dessa förändringar är viktiga för att öka Norges elproduktion och säkra industrins behov i framtiden. Norge hade förra året ett överskott på 18,5 terawattimmar och energiministern menar att det är avgörande att fortsatt ha ett elöverskott för att stärka landets industri.

Osäkerhet kring kärnkraft

Frågan om kärnkraft har diskuterats i Norge, men regeringen har hittills varit skeptisk till att detta är en lösning för framtiden. Aasland menar att kärnkraftsprojekt, som det i Aure och Heim i Tröndelag, bör genomgå bredare konsekvensanalyser innan vidare beslut fattas.

– Den första konsekvensutredningen var väldigt smal och subjektiv. För att kunna fatta beslut måste vi ha en bredare analys, säger han.

Inga stora ändringar av elsystemet

Det har funnits förslag om att göra om elmarknaden i Norge, till exempel genom att sänka timpriserna på el likt Danmark och Tyskland. Men regeringen har inga planer på att genomföra sådana ändringar.

– Elprisnämnden är tydlig med att de inte rekommenderar att ändra regleringen av marknaden. Det skulle strida mot EES-avtalet, säger Aasland.

Regeringen har dock föreslagit alternativa lösningar, som ett fastprissystem kallat "Norgespris", som finansieras av staten. Samtidigt betonar Aasland att de föreslagna ändringarna i energilagen kan ha en långsiktig effekt genom att öka tillgången på el och därmed dämpa prisutvecklingen.

– I det stora hela är dessa förändringar inte så omfattande. Men de betyder mycket för den ledning vi nu hanterar, avslutar han.

Källa: E24