EU:s revisorer har uppmärksammat att flera medlemsländer, däribland Kroatien, Grekland och Portugal, har överdrivit sina klimatsatsningar och missbedömt hur mycket av återhämtningsfonderna som faktiskt använts för klimatrelaterade åtgärder. En rapport från Europeiska revisionsrätten slår fast att de utlovade satsningarna inte alltid är så gröna som de beskrivs.
I en ny rapport från Europeiska revisionsrätten framgår att Kroatien och Portugal har överdrivit hur stora klimatbidrag deras projekt faktiskt levererar. Exempelvis har investeringar i ren stadstransport och klimatanpassning av skogar fått positiva effekter för klimatet, men summorna som uppges ha gått till klimatåtgärder är överdrivna. Detta har skett enligt Europeiska kommissionens formel för att beräkna klimatsatsningar, där vissa åtgärder som anses ha en betydande positiv påverkan ges ett klimatbidrag på 100 %, medan andra åtgärder med mindre påverkan får 40 % och neutrala insatser får 0 %.
Överdrifter
Alla utom privatpersoner kan ansöka om återhämtningsstöd. Medlen kommer delvis från EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU. Investeringar inom många olika områden kan få stöd. Åtgärderna ska bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och inte kunna genomföras utan finansiellt stöd.
Revisorerna påpekar att länderna har överdrivit den andel av medlen som beräknats för klimatåtgärder, vilket innebär att deras verkliga insatser för den gröna omställningen är mindre än vad som redovisats.
– Trots att projekten bidrar till klimatet, är det tydligt att vissa medlemsländer överdriver sin klimatinsats, säger en talesperson för Europeiska revisionsrätten.
Fonder för grön omställning granskade
Den europeiska återhämtningsfonden, Recovery and Resilience Facility (RRF), skapades som ett svar på pandemins ekonomiska effekter och syftar till att stödja EU
klimatmål. Enligt Europeiska kommissionen har fonder på 275 miljarder euro hittills betalats ut till medlemsländerna för att bidra till den gröna omställningen. Trots detta konstaterar EUrevisorer att det är oklart hur stor del av dessa pengar som faktiskt har gått till klimatsatsningar.
Revisionsrapporten, som publicerades den 11 september, lyfter fram att bidragen från RRF till den gröna omställningen inte är tillräckligt tydliga och att flera medlemsländer har missanvänt medlen.
– Det är viktigt att säkerställa att varje euro som utlovas för klimatet också används på rätt sätt, fortsätter revisionsrättens talesperson.
Tydligare redovisning krävs för klimatåtgärder
EU-revisorerna har identifierat ett behov av bättre uppföljning och redovisning när det gäller hur EU:s klimatfonder används. I rapporten rekommenderas att medlemsländerna redovisar sina klimatåtgärder mer noggrant för att säkerställa att medlen verkligen går till åtgärder som bidrar till att minska utsläppen och stärka motståndskraften mot klimatförändringar.
Bristande transparens och felaktiga beräkningar riskerar att urholka förtroendet för EU:s klimatpolitik, särskilt när stora summor pengar fördelas för att stödja klimatmålen. Europeiska revisionsrätten understryker att det krävs en starkare kontrollmekanism för att undvika att medel används för åtgärder som inte har tillräcklig klimatnytta.
Fondernas mål och resultat ifrågasätts
Revisionsrätten konstaterar också att vissa medlemsländer inte har följt upp sina satsningar på klimatområdet tillräckligt noggrant, vilket gör det svårt att avgöra den faktiska klimatnyttan av fonderna. Trots att RRF-fonden har som mål att stödja den gröna omställningen, har det i flera fall varit oklart hur mycket av de satsade pengarna som verkligen bidrar till att minska koldioxidutsläppen.
– De medel som delas ut inom RRF bör endast gå till projekt som har en klar och mätbar positiv klimatpåverkan, säger en talesperson från revisionsrätten. Bristen på tydlig uppföljning är ett problem som måste åtgärdas för att EU:s klimatmål ska kunna nås.
Grön återhämtning under granskning
Europeiska revisionsrätten har rekommenderat att medlemsländerna skärper sina rapporteringsprocesser för att ge en mer exakt bild av hur klimatsatsningarna genomförs. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa att EU:s mål om en grön återhämtning efter pandemin uppnås. I dagsläget är det oklart om fonderna används på ett sätt som är förenligt med EU:s klimatmål.
Rapporten pekar också på att vissa projekt, även om de har viss positiv klimatpåverkan, inte nödvändigtvis är lika effektiva som andra åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Detta gör att EU riskerar att förlora möjligheten att maximera effekten av sina klimatinvesteringar.
Framtida insatser för att säkerställa korrekt användning
Genom att stärka kontrollen och uppföljningen av klimatprojekt hoppas revisionsrätten kunna bidra till att de utlovade medlen används för att maximera klimatnyttan och stödja EU:s mål om en grön och hållbar framtid.
Källa: Solar Energy News