Trots att flera stora havsbaserade vindkraftsprojekt avbrutits den senaste tiden på grund av accelererande kostnader ökar intresset för nyinvesteringar i vindkraft. I regeringens senaste sammanställning finns nu 13 ansökningar om att bygga ny havsbaserad kraft. Börsnoterade Eolus och norska Deep Wind Offshore har bägge gjort nya ansökningar om jättelika vindparker. Totalt omfattar kön av ansökningar flera hundra miljarder kronor.
Problemet med ansökningar om vindkraft är politiskt känsligt och har att göra med den kommunala vetorätten. På lokal nivå möter ofta planerna på vindkraft stort motstånd. Kommuninnevånarna får sin utsikt förstörd och befararar att värdet på deras fastigheter minskas med de bullrande vindmöllorna runt knuten. Det är svårt för lokala politiker att gå emot sina väljare och därför stoppas många vindkraftprojet på kommunal nivå.
Och även inom regeringen finns en splittring i frågan. Bland tidöpartierna håller SD emot i vindkraftfrågan. Det har inneburit att den utredning som rekommenderat att kommuner och enskilda ska kompenseras ekonomiskt för effekterna av vindkraftsetableringar lagts på is. Tanken var att ekonomiska incitament skulle öka intresset för vindkraft i kommunerna. En andel av vindkraftparkernas intäkter skulle gå till lokalsamhällets utveckling enligt utredningen.
Av de planerade ansökningarna har vindkraftsbolaget Eolus gjort ansökan för tre havsbaserade vindkraftsprojekt: Västvind i Kattegatt utanför Göteborg, Arkona utanför Sveriges sydkust och nu Najaderna i Bottenhavet utanför Tierp. Projektet omfattar upp till 67 vindkraftverk med en beräknad årlig elproduktion på 4 till 5 TWh, motsvarande en Barsebäcksreaktor. Deep Wind Offshore har ansökan som geografiskt ligger nära Eolus. Parken är tänkt att ligga i Sveriges ekonomiska zon i södra Bottenhavet cirka 53 kilometer från Gävle och omfattar högst 70 vindkraftverk och en produktion på cirka 7,5 TWh el per år.