Under våren 2023 har regeringen givit grönt ljus till tre stora havsbaserade vindkraftsparker i svenska vatten. Samtidigt har nya landbaserade vindkraftsparker driftsatts. Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi kan svensk vindkraftsproduktion uppgå till 86,3 TWh år 2030, vilket skulle täcka 40 procent av elanvändningen.
AV Pierre Eklund | Foto: Vattenfall, Ellevio, Svensk Vindenergi, Anders Westergren/Piteå kommun och Olli Koskimäki/OX 2
I maj 2023 slogs ett nytt europeiskt energirekord när vind- och solenergi för första gången producerade mer el än fossila bränslen under en hel månad. Internationella energibyrån, IEA, bedömer att upp emot 60 GW sol- och vindkraftskapacitet kommer att driftsättas i EU i år, vilket kommer minska beroendet av fossila bränslen med 20 procent. Även i Sverige bedöms utbyggnaden av vindkraften att öka, men bara kortsiktigt.
– Det här året kommer att bli ett bra år för vindkraften, men från 2024 bedömer vi att utbyggnadstakten saktar ned. Samtidigt ser vi att våra grannländer och resten av EU snabbar på sin utbyggnad, säger Erik Almqvist, ansvarig för elnät och elmarknad på Svensk Vindenergi.
– För att inte halka efter och tappa den konkurrenskraft som vi har idag måste Sverige snabba på och få fram betydligt fler tillstånd för vindkraft.
I sin senaste rapport över första kvartalet 2023, med statistik och prognos över utbyggnaden av vindkraft i Sverige, bedömer organisationen att elproduktionen kommer öka från 170 TWh år 2021 till 232,5 TWh 2030 förutsatt att hälften av de vindkraftverk som finns i tillståndsprocessen idag får tillstånd. Svensk Vindenergi har tagit fram tio förslag för snabbare utbyggnad, bland annat att Sverige ska tillämpa EU:s regler om kortare tillståndsprocesser för elproduktion.
– Om vi ska möta det kraftigt ökade elbehovet som kommer redan år 2030 måste vi öka andelen vindkraftverk som får tillstånd redan nu. Vindkraften är det enda realistiska alternativet som kan byggas i den hastighet och på den skala som krävs.
Tillståndsprocessen kan komma att ändra de närmaste åren. Två veckor innan regeringen meddelade att de ger tillstånd till OX2:s havsbaserade vindkraftspark Galene utanför Varberg och Vattenfalls projekt Kattegatt Syd utanför Falkenberg, berättade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att Klimat- och näringslivsdepartementet har tillsatt en statlig utredning som ska undersöka hur regelverk och tillståndsprocesser kring havsbaserad vindkraft kan effektiviseras.
– Vindkraften är en viktig del av vår energimix.
Havsbaserad vindkraft kan på både kort och lång sikt bidra till högre elproduktion i Sverige och öka takten i vår omställning och Sveriges väg mot nettonollutsläpp 2045, sa Romina Pourmokhtari när utredningen offentliggjordes.
Sedan tidigare finns flera stora havsbaserade vindkraftsprojekt som väntar på regeringens till- stånd och under sommaren har det tillkommit ytterligare en. Karlstadsbaserade Njordr Offshore Wind har lämnat in en ansökan om att uppföra 127 vindkraftverk i Sveriges ekonomiska zon, 60 kilometer sydost om Karlskrona. Med en höjd på 330 meter ska parken få en sammanlagd effekt på 2500 MW och producera drygt 10 TWh el per år, vilket kan jämföras med de stängda reaktorerna på kärnkraftverket i Barsebäck som producerade 8 TWh el per år.
Kraftig utbyggnad
Omställningen till ett fossilfritt Sverige 2040 kräver inte bara en dramatisk ökning av elproduktion från bland annat vindkraft utan även en kraftig utbyggnad av elinfrastrukturen. I mitten av juni presenterade teknikkonsultföretaget Sweco, på uppdrag av elnätsföretaget Ellevio, en rapport som har analyserat behovet av nätinvesteringar i Sverige gällande transmissions-, region- och lokalnät till 2045. Enligt rapporten kommer det krävas investeringar på mellan 1 843 miljarder kronor och 2 053 miljarder kronor för att möta industrins och samhällets behov av el.
– Utvecklingen när det gäller elanvändning är lika hisnande som kostnaderna för att rusta, modernisera och bygga ut elnätsinfrastrukturen de kommande 10 till 20 åren, menar Johan Lindehag, vd på Ellevio.
Gotland är en av de regioner där havsbaserad vindkraftsproduktionen förväntas öka markant det närmaste decenniet och bara veckor innan Swecos rapport meddelade Svenska kraftnät att transmissionsnätet till Gotland ska förstärkas med två nya 220 kV sjökablar för växelström. Projektet som ska vara färdigt 2031 har en preliminär budget på 5,8 miljarder kronor.
– Gotland är idag anslutet till fastlandet via Vattenfall Eldistributions regionnäts två likströmslänkar om vardera 160 MW, som togs i drift i mitten av 1980-talet. De nya dubbla kabelförbindelserna kommer att ha en överföringskapacitet på 220 MW vardera, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem vid Svenska kraftnät.
Samtidigt som förutsättningarna för havs- baserad vindkraft förbättras fortsätter utbygg-naden av landbaserade vindkraftsparker i Sverige. I början av juni driftsattes Sveriges senaste vindkraftspark - Grönhult - utanför småländska Gislaved. Parken, som började byggas 2021 och nu är i full drift, ägs av det brittiska bolaget The Renewables Infrastructure Group Limited, men förvaltas av svenska Vattenfall som driver runt 1200 vindkraftverk i Europa.
– Vi är jätteglada och stolta över att kunna inviga Grönhults vindkraftspark. Parken kommer att ge ett fint tillskott av förnybar el i södra Sverige och vi ser fram emot att förvalta den, sa Marie Kimming, Sverigechef för Vattenfalls projektutveckling för landbaserad vindkraft, i samband med att parken invigdes.
Nya projekt
Med en årsproduktion på cirka 210 GWh och kapacitet att täcka elbehovet i 40 000 hushåll är vindkraftsparken Grönhult ett välkommet tillskott till elproduktionen i elprisområde 3 och 4. Med Grönhult färdigt riktas nu Vattenfalls fokus till vindkraftsprojektet Bruzaholm i Eksjö kommun där byggnationen av 21 vindkraftverk med total- höjd på 240 meter har startat under sommaren. Vindkraftsparken, som ska stå klar till 2025, kommer att ha en effekt på cirka 140 MW och en årlig produktion om hela 460 GWh, vilket motsvarar hushållsel för cirka 90 000 hem.
– Bruzaholm kommer att bli ett viktigt bidrag till elförsörjningen i södra Sverige, säger Marie Kimming.
Även elprisområde 2 får ett viktigt tillskott av elproduktion inför vintern. Under andra delen av 2023 är det driftstart för Res Renewable Nordens jätteprojekt utanför Ånge i Medelpad. Vindkraftparken Björnberget består av 60 vindkraftverk som kommer att generera 1,1 TWh per år, vilket motsvarar energiförbrukningen för cirka 300 000 hushåll. Parken är utrustad med den senaste generationens Siemens Gamesa, som har en av de största rotordiameterna som finns på marknaden.
Samtidigt pågår byggnationen av vindkraftparken Fasikan i Bräcke kommun, nära Ånge, där 15 vindkraftverk kommer att vara i drift om två år. I Värmland har det länge funnits planer på att bygga en systerpark till Sveriges enda insjöbaserade vindkraftspark, Vindpark Vänern, men för två år sedan stoppades projektet Stenkalles grund eftersom det inte fanns tillräckligt med kapacitet i stamnätet för att klara framtida eltransporter. Under våren har bolagen bakom satsningen, Hafslund och Cloudberry, fått tillstånd att bygga en ny kraftledning för hundra miljoner kronor för att skapa förutsättningar för Stenkalles grund som med en samlad effekt om 100 MW kommer bli Värmlands största vindkraftspark.
Enligt en rapport från prbyrån Westander, gjord på uppdrag av branschorganisationen Svensk Vindkraft, lade Sveriges kommuner in sina veto mot totalt 1021 vindkraftverk mellan 2020 och 2022. Flera projekt har gått vidare till Sveriges fem Mark- och miljödomstolar för slutgiltigt beslut, bland annat Sveavind Offshore som har ansökt om att bygga 167 vindkraftverk utanför Sörmlands och Östergötlands kust. I Markbygden, Piteå kommun, vill Hästliden Vind uppföra 85 vindkraftverk med en maximal höjd på 300 meter, och inför det slutgiltiga beslutet i Mark- och Miljödomstolen i Umeå har Piteås kommunfullmäktige ställt sig bakom bolagets tillståndsansökan.
– Vi ser positivt på utveckling av förnybar energi och vindkraft, där Piteå kommun redan skaffat sig en framstående position i och med Markbygden. Färre och högre verk ger mer effekt och mindre påverkan på naturen, det krävs inte heller lika mycket infrastruktur. Det gör att vi välkomnar den här satsningen i Hästliden, säger Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande.
Aktiva i Europa
Med den snåriga och långa tillståndsprocessen i Sverige ser svenska vindkraftsföretag nya affärsmöjligheter i andra europeiska länder. Den svenska utvecklaren av förnybar energi, Eolus Vind, har under våren slagit ihop sig med den finske markägaren Finsilva för att utveckla fem vindkraftsprojekt i centrala Finland med en sammanlagd kapacitet på över 600 MW. Svenska företaget OX2 driver ett flertal projekt i både Finland och Polen, och i Storbritannien har Vattenfall under våren invigt sin största landbaserade vindkraftspark - South Kyle. Parken, som kommer att ägas av Greencoat UK Wind PLC, har en installerad effekt på 240 MW, vilket motsvarar den årliga elförbrukningen för 187 000 hushåll.
– Vattenfall har en stark planering av landbaserade vindkraftsprojekt i Skottland, vilket återspeglar vår tilltro till att det finns stabila förutsättningar för fortsatta investeringar, sa Vattenfalls koncernchef Anna Borg vid invigningen av South Kyle den 13 juni.
– Vindkraftsparken South Kyle är ett utmärkt exempel på samarbete mellan investerare, nationella och lokala myndigheter samt lokalsamhällen i syfte att leverera den infrastruktur vi behöver för att nå ett fossilfritt liv. Landbaserad vindkraft är avgörande för energisäkerheten, minskade koldioxidutsläpp och ekonomisk utveckling.
Vattenfall har en ambition att fortsätta utöka det landbaserade vindkraftsbeståndet. 2023 uppgår den svenska koncernens planerade vindkraftsprojekt på land till totalt 5,5 GW inom samtliga marknader, varav 500 MW i Storbritannien.
Sverige i världstoppen
Sverige ligger i världstoppen vad gäller po-tentiella havsbaserade vindkraftsprojekt. Enligt RenewableUKs senaste EnergyPulse-marknad-sinformationsrapport ligger Sverige fyra på världslistan över nuvarande, kommande, och potentiella havsbaserade vindkraftsparker. Kina ligger ett med 157 GW följt av Storbritannien på 98 GW, USA på 82 GW medan Sverige är fyra å 75 MW före Brasilien med 63 GW. Källa: RenewableUK
Ökad kapacitet i Sverige
Under första kvartalet 2023 hade Sverige två nya beställningar av vindkraftsturbiner på totalt 103 MW. Svensk Vindenergis kortsiktiga prognos visar att vindkraften når en installerad kapacitet på totalt 17 500 MW i slutet av år 2025 och en årsproduktion på 52,6 terawattimmar (TWh).
Källa: Svensk Vindenergi
