Sverige har inte råd att tappa ytterligare fart. För att ha havsbaserad vindkraft i stor skala igång i slutet av 2020-talet måste besluten tas nu, skriver aktörer från vindkraftsbranschen.
Lina Håkansdotter vid Svenskt Näringsliv skriver i en replik på vår debattartikel att det är en dålig idé att satsa på havsbaserad vindkraft eftersom Sverige redan har ett elöverskott. Vi menar att de förutsättningar som skapas för ny elproduktion i dag, är centrala för att möta det förväntade ökade behovet av utsläppsfri el imorgon.
I Svenskt Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning beräknas elanvändningen i Sverige kunna öka med 70 TWh till 2040-talet. Det kräver en utbyggnad av elproduktionen motsvarande den som gjordes av vattenkraften efter andra världskriget eller av kärnkraften på 1970- och 1980-talet. I nuläget är det vindkraften som är det mest kostnadseffektiva och realistiska alternativet för en storskalig utbyggnad.
Att samhället främjar teknologi som behövs för att förnya elsystemet och möta nya behov är inget nytt – det har förekommit för alla kraftslag. Detta kan vara temporärt. Elcertifikatsystemet, som till stor del legat bakom utbyggnaden av landbaserad vindkraft, har till exempel spelat ut sin roll nio år före förväntad tid och vindkraft på land byggs nu utan stöd.
Håkansdotter medger att vi ”kommer att behöva mer vindkraft i framtidens elsystem för att möta den kraftigt ökade elanvändningen” men anser att ”den behövs inte nu”. Samtidigt anges i Svenskt Näringslivs egen rapport att elöverskottet kan vara uppätet av den ökade elanvändningen redan kring 2030.
Det är viktigt att poängtera att det är långa ledtider för havsbaserad vindkraft. Ett besked från regeringen om slopade anslutningskostnader skapar förutsägbarhet för marknadens aktörer i dag, men ny elproduktion från havsbaserade anläggningar kommer inte byggas storskaligt förrän under andra halvan eller slutet av 2020-talet.
Elektrifieringen av industrin och transporterna måste gå hand i hand med en ökad elproduktion om Sverige ska klara omställningen på hemmaplan. Ökad elproduktion är också centralt för att Sverige fortsatt ska vara nettoexportör av el. Den el som inte omedelbart behövs för att möta den ökade elanvändningen gör direkt och omfattande klimatnytta genom att tränga undan kolkraft i våra grannländer.
Slopandet av anslutningskostnaderna för havsbaserad vindkraft är en del av den breda energiöverenskommelsen, där bland annat effektskatten på kärnkraft slopades, och bör genomföras i sin helhet. Energikommissionen betonade också att slopade anslutningskostnader krävs för att skapa likvärdiga villkor mellan Östersjöländerna.
Att bygga vindkraft till havs har flera fördelar. Vindarna är starka och stabila, kapacitetsfaktorn är hög och de kraftfulla turbinerna gör att en havsbaserad vindpark kan ha lika stor installerad effekt som ett kärnkraftverk. Dessutom planeras de havsbaserade parkerna runt södra halvan av Sverige, där elförbrukningen och behovet är som störst.
Havsbaserad vindkraft blir en central del i den framtida elförsörjningen enligt både EU och IEA. Men även andra delar av elsystemet måste prioriteras: Nätkapaciteten behöver byggas ut så att elen når fram till förbrukarna. Teknik för energilagring bör utvecklas snabbt, liksom marknadsmodeller för stödtjänster som säkrar stabiliteten i elsystemet.
Framöver kommer det bli allt tydligare att Sveriges konkurrenskraft avgörs av vår möjlighet att erbjuda förnybar el i stor skala. Regeringen bör därför stå fast vi tidigare löften och skapa förutsättningar för en omfattande utbyggnad av den havsbaserade vindkraften.
Källa: Svensk Vindenergi / Debattinlägg