Elcertifikatsystemet har funnits i snart tio år. Har det under denna tid tjänat sitt syfte att öka andelen förnyelsebar el med 25 terawattimmar från 2002 till 2020? Det verkar onekligen så. Vid årsskiftet förra året hade den förnybara elproduktionen i Sverige ökat med 13,3 terawattimmar sedan införande av stödsystemet.
Elcertifikaten är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och syftar till att öka elproduktionen från förnybara energikällor på ett kostnadseffektivt sätt. I praktiken innebär det att den extra inkomst som elcertifikaten ger förhoppningsvis täcker glappet mellan intäkterna för den sålda elen och kostnaderna för att producera den.
Med tanke på att det i dagsläget knappast är lönsamt att producera förnybar el utan subventioner är elcertifikatsystemet en förutsättning för en fortsatt utbyggnad, inte minst för vindkraften där elcertifikatsystemet varit avgörande.
Det har tidigare funnits statliga subventioner till vindkraft men i dagsläget är elcertifikaten det enda ekonomiska stödet.
– Med hjälp av elcertifikaten blir vindkraften konkurrenskraftig på marknaden. Utan detta stödsystem hade inte vindkraften kunnat byggas ut i den omfattning som det rör sig om idag, säger Tomas Hallberg på Svensk vindenergi.
Elcertifikatsystemet är inte ett statligt stöd utan finansieras i slutändan av elkonsumenterna genom högre avgifter till elleverantörerna. Hur stor avgiften är för elkonsumenten kan vara svårt att avgöra eftersom den vanligen bakas in i elpriset. Men det rör sig idag om cirka 3 öre per kilowattimme.
Utbud och efterfrågan Förenklat fungerar systemet på så sätt att producenter av förnybar el får ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på en öppen marknad där priset bestäms mellan säljare och köpare.
Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt, utöver den vanliga elförsäljningen. Denna extra intäkt förväntas stimulera utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.
Köpare av elcertifikaten är kvotpliktiga företag, fram för allt elleverantörer, som är skyldiga att köpa in ett visst antal elcertifikat beroende på hur stor deras elanvändning är. Om en elleverantör till exempel säljer 1 000 megawattimmar el och kvoten för året ligger på 15 procent, måste elleverantören köpa in 150 elcertifikat. Den extra kostnaden för elcertifikaten tar elleverantören i sin tur ut av elkonsumenten. Kvotplikten för 2013 är 13,5 procent.
Föränderligt pris Eftersom elcertifikaten handlas på en marknad och prissätts enligt den grundläggande principen om utbud och efterfrågan förändras priset hela tiden.
– I dagsläget ger elcertifikaten elproducenten runt 20 öre per producerad kilowattimme, säger Tomas Hallberg.
I september 2012 var spotpriset på elcertifikat omkring 18 öre per kilowattimme, vilket kan jämföras med omkring 25 öre för två år sedan och 35 öre för tre år sedan.
Faktorer som påverkar priset på denna marknad är kvotplikt, elanvändning, ackumulerade överskottet samt marknadsaktörernas behov av risksäkring och aktörernas tro om framtida elcertifikatpriser.
Om det till exempel produceras lite el från förnyelsebara energikällor minskar utbudet av elcertifikat. Därmed stiger också priset på dessa certifikat. Det blir då mer lukrativt att producera el från förnyelsebara energikällor vilket kommer att stimulera fler producenter att öka sin förnyelsebara elproduktion.
Stort överskott Men i dagsläget råder det omvänd situation. De senaste åren har ersättningen för elcertifikat fallit brant, på grund av ett ökande överskott av elcertifikat.
– Överskottet började byggas upp redan under elcertifikatsystemets inledande år, till följd av biokraftens snabba utbyggnad. Men 2011, när vindkraftsutbyggnaden tog ordentlig fart ökade överskottet från 3,3 miljoner certifikat, till nästan 9 miljoner certifikat. Under 2012 fortsatte överskottet att öka till omkring 11,5 miljoner certifikat, säger Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi.
På svensk Vindenergi är man orolig för att elcertifikatens låga priser tillsammans med sjunkande elpriser under 2012 kommer att innebära att många vindkraftsprojekt inte blir lönsamma.
