EU:s stärkande åtgärder för Europas Vindkraftsindustri

För att uppnå det nyligen uppsatta EU-målet på minst 42,5 % förnybar energi senast 2030, med ambitionen att uppnå 45 %, krävs en massiv ökning av den installerade vindkraftskapaciteten. Det handlar om en ökning från beräknade 204 GW 2022 till mer än 500 GW 2030. Vindkraftssektorn är en historisk framgångssaga i EU, men dess framtida tillväxt bromsas av en mycket speciell kombination av utmaningar, bland annat otillräcklig och osäker efterfrågan, långsam och komplex tillståndsgivning, svåråtkomliga och dyra råvaror, hög inflation, bristande utformning av nationella anbudsförfaranden, ökat tryck från internationella konkurrenter och risk för brist på kvalificerad arbetskraft.

Denna situation kräver omedelbara åtgärder. Därför presenterar kommissionen i dag, i linje med ordförande Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen förra månaden, en europeisk handlingsplan för vindkraft för att se till att omställningen till grön energi går hand i hand med industrins konkurrenskraft och att vindkraft även fortsättningsvis är en europeisk framgångssaga.

Handlingsplanen kommer att bidra till att en sund och konkurrenskraftig leveranskedja för vindkraft upprätthålls, med en tydlig och trygg projektplanering som lockar till sig nödvändig finansiering i en global konkurrens på lika villkor.  Handlingsplanen åtföljs av ett meddelande om att förverkliga EU:s ambitioner för havsbaserad energi, inklusive vindkraft, som en uppföljning av EU:s strategi för havsbaserad energi som antogs för tre år sedan.

Gemensam hantering av en unik kombination av utmaningar

I handlingsplanen fastställs omedelbara åtgärder som ska vidtas gemensamt av kommissionen, medlemsländerna och industrin, De bygger på befintlig politik och lagstiftning och fokuserar på sex huvudområden:

• Snabbare utbyggnad genom ökad förutsägbarhet och snabbare tillståndsgivning.  En rekordstor ökning av vindkraftskapaciteten på16 GW ägde rum 2022, vilket var 47 % mer än 2021. Den är dock fortfarande långt under de 37 GW/år som krävs för att uppnå EU:s mål för förnybar energi för 2030. Kommissionen lanserar tillsammans med medlemsländerna initiativet Accele-RES för att säkerställa ett snabbt genomförande av EU:s reviderade regler för förnybar energi som lägger mer fokus på digitaliserade tillståndsprocesser och tekniskt stöd till medlemsländerna. Dessutom uppmanas medlemsländerna att öka projektplaneringens synlighet genom vindkraftslöften, transparenta tidsplaner för auktioner och långsiktig planering. Slutligen kommer kommissionen senare i år att stödja den nödvändiga utbyggnaden av elnät genom att anta en handlingsplan.
• Bättre utformning av auktioner. Med utgångspunkt i den föreslagna akten om nettonollindustri och reformen av elmarknadens utformning kommer kommissionen att stödja medlemsländerna i arbetet med att förbättra auktionerna med väl utformade och objektiva kriterier som prioriterar utrustning med högre mervärde och säkerställer att projekt genomförs fullt ut och i rätt tid. Utanför EU kommer Global Gateway-projekten att öka sin användning av standarder för strategisk upphandling. I handlingsplanen ingår också en riskbedömning av cybersäkerhet.
• Tillgång till finansiering. För att snabba på investeringar och finansiering för tillverkning i den europeiska vindkraftssektorn kommer kommissionen att underlätta tillgången till EU-finansiering, främst genom innovationsfonden, samtidigt som Europeiska investeringsbanken (EIB) kommer att ställa garantier.  Kommissionen uppmanar också medlemsländerna att stödja tillverkning i EU:s vindkraftssektor genom att dra full nytta av de flexiblare statsstödsreglerna i den ändrade tillfälliga kris- och omställningsramen för statligt stöd.
• En rättvis och konkurrenskraftig internationell miljö.  För att se till att det råder lika spelregler inom vindkraftssektorn håller kommissionen noga koll för att upptäcka illojala handelsmetoder som gynnar utländska vindkraftstillverkare. Handelsavtal kommer även fortsättningsvis att användas för ge tillträde till utländska marknader, samtidigt som man arbetar för att EU-standarder och internationella standarder för sektorn ska antas. Kommissionen kommer också att samarbeta med investerare för att identifiera och åtgärda investeringshinder.
• Kompetens.  Storskaliga kompetenspartnerskap för förnybar energi kommer att vara ett viktigt forum för kompetensutveckling. Med akten om nettonollindustri kommer kommissionen också att underlätta lanseringen av europeiska kompetensakademier för nettonollindustrin, bland annat för vindkraftssektorn, för att hjälpa medlemsländerna att vidareutbilda och omskola arbetstagare. Akademierna kommer att utveckla kursplaner och kursmaterial och målet är att 100 000 personer ska ha utbildats inom tre år från etableringen.  
• Industrins medverkan och medlemsländernas åtaganden.  Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsländerna och vindkraftssektorn om en EU-stadga för vindkraft som ska göra det lättare för den europeiska vindkraftsindustrin att förbli konkurrenskraftig.

Ny vision för en snabbare utbyggnad av havsbaserad vindkraft.

Havsbaserad vindkraft förväntas ge ett betydande bidrag till EU:s klimat- och energimål under de kommande åren. Med utgångspunkt i strategin för förnybar energi till havs från 2020 enades medlemsländerna nyligen om ambitiösa nya mål för produktion av havsbaserad förnybar energi som ska uppnås senast 2050, med delmål för 2030 och 2040 för vart och ett av EU:s fem havsområden.

Den sammanlagda installerade havsbaserade kapaciteten i EU:s 27 medlemsländer uppgick 2022 till 16,3 GW. Detta innebär att vi måste installera i genomsnitt nästan 12 GW/år för att uppnå de 111 GW som medlemsländerna har utlovat, det vill säga tio gånger mer än de 1,2 GW som tillkom i nya anläggningar förra året.    

Därför ökar kommissionen kraftigt stödet till havsbaserad förnybar energi genom att fastställa ytterligare åtgärder för att stärka nätinfrastrukturen och det regionala samarbetet, snabba på tillståndsgivningen, säkerställa integrerad fysisk planering i kust- och havsområden, stärka infrastrukturens motståndskraft, stödja forskning och innovation samt utveckla leveranskedjor och kompetens.