Under våren hamnade Hitachi Energys svenska division i fokus med en rekordaffär, men kraftteknikföretaget är inte det enda teknikföretag i Sverige som röner stor framgång i vindkraftsbranschen. I skuggan av svensk energidebatt har Sverige blivit världsledande på teknik och kraftöverföringsutrustning till världens största vindparker.
AV PIERRE EKLUND | FOTO: HITACHI ENERGY, TENNET, NKT, HEXICON, OCH MODVION
En av de största exportaffärerna någonsin. Hitachi Energys förhandsbesked i mars och slutgiltiga besked den 27 april sände en våg av optimism genom Dalarna och svenskt näringsliv. Kraftteknikjättens verksamhet i Ludvika och företaget Petrofac, en global tjänsteleverantör inom energiindustrin, har tecknat ett rekordkontrakt på 147 miljarder kronor med den holländsk-tyska transmissions-systemoperatören TenneT. Hitachi Energy och Petrofac ska leverera kraftöverföringsutrustning för högspänd likström, HVDC, samt tillhörande infrastruktur till vindparker som TenneT ska bygga i de tyska och nederländska delarna av Nordsjön.
– Det här är den största ordern någonsin för oss och den ligger förmodligen på topp tre från Sverige som land. Jämfört med våra tidigare HVDC-ordrar är den här sju gånger större än den största hittills. Det här är stort, säger Niklas Persson, global chef för affärsområdet Grid Integration vid Hitachi Energy, till lokaltidningen Lokalt i Ludvika/Smedjebacken.
Hitachi Energys verksamhet i Ludvika ska tillverka och leverera HVDC-omriktarstationer som till havs omvandlar växelström till likström och på land omvandlar likström till växelström. Vindparkerna som ska förses med omriktar- stationer från Ludvika ska leverera el till omkring tolv miljoner hushåll i Tyskland och Nederländerna.
– Sverige fortsätter att vara en förebild när det gäller teknisk innovation, menar Claudio Facchin, vd för Hitachi Energy.
– Vår globala verksamhet gör det möjligt för oss att stötta våra kunder att snabbt och i stor skala införa teknik, där våra experter och vår världsledande teknik från verksamheten i Sverige fortsätter att bidra till arbetet mot koldioxidneutralitet och en hållbar energiframtid för alla.
I samband med att Hitachi Energy presenterade affären meddelade även företaget att de investerar en miljard kronor i nya fabriker,
nya produktionslinjer och uppgraderade test- hallar, samt nyanställer runt 2000 personer i Sverige för att möta den ökade efterfrågan. Minst 1000 nyrekryteringar är kopplade till den nya rekordaffären. Förra året anställde Hitachi Energy 850 personer i Sverige, fördelat på 15 orter från norr till söder där företaget har verksamhet.
– Vi ser ett växande behov av samtliga stödfunktioner, som HR, projektledning och jurister, men vissa kompetenser sticker förstås ut. Ingenjörer och personal till produktionen blir ännu tyngre framåt, sa Tobias Hansson, vd för Hitachi Energys svenska verksamhet vid företagets pressträff den 27 april.
Arvet från ABB
Produktionsanläggningen i Ludvika var tidigare känd som ABB-divisionen Power Grids, men 2018 sålde ABB verksamheten till Hitachi Energy och under 2022 avyttrade koncernen sin sista aktiepost. Bara fem år tidigare sålde ABB en annan verksamhet i Karlskrona, som nu är världsledande i transmissionsteknik.
Historien bakom verksamheten i Blekinge börjar redan på 1950-talet när Vattenfall under ledning av Asea och Uno Lamm, även kallad den högspända likströmmens fader, byggde den berömda likströmsöverföringen mellan Gotland och fastlandet. Svenska Asea blev snabbt världsledande på HVDC-tekniken, och när företaget senare fusionerades med Brown Boveri skapades ABB. I Karlskrona hade koncernens anläggning tillgång till hamn, vilket gjorde att hela tillverkningen av högspänningskablar för växel- och likström i mark och vatten flyttades till Blekinge.
2017 såldes anläggningen med kontor, fabrik, laboratorium, hamn, eget kabelförläggningsfartyg, och personalstyrka med hög kompetens, till den danska kabeltillverkaren NKT. Sedan dess har Karlskronafabriken satt nya världsrekord för högspänd likström och byggt ett nytt kabeltorn, NKT Lighthouse, som med sina 150 meter är Sveriges tredje högsta byggnad och ett nytt landmärke i Karlskrona. Tillverkningsprocessen i det så kallade extruderingstornet utgör en mycket viktig del i produktionen av högspänningskablar.
– Allt fler länder ersätter traditionella energikällor som kärnkraft och fossila bränslen med havsbaserad vindkraft som ansluts via kraftkabelsystem. Behovet av kabel är och kommer vara stort, och eftersom vi inte kan öka kapaciteten mer i vårt gamla extruderingstorn bygger vi ett till, förklarade Claes Westerlind, vice vd och chef för högspännings- teknik- och tillverkningscentret i Karlskrona, under byggnationen.
– Tornet NKT Lighthouse symboliserar vår nyckelroll i den gröna omställningen och vår ledande position inom XLPE- och HVDC-teknik. Det är våra kablar som binder samman Norden och övriga Europa, och överför el från de stora vindkraftverken till havs.
Under det senaste året har NKT Karlskrona befäst sin position som världsledande på transmissionsteknik och sjökablar för likström.
I september 2022 meddelade företaget att de ska ta fram världens första HVDC-kraftkablar som är tillverkade av koldioxidsnål koppar. Kablarna, som produceras till Dogger Bank C den tredje fasen av världens största havsbaserade vindpark utanför Yorkshires kust i England minskar koldioxidavtrycket med mer än 35 procent och är en del av NKT:s ambition att bli ett företag med nettonollutsläpp senast 2050. Kopparkatoderna med låga koldioxidutsläpp kommer från Bolidens Aitik-gruva i norra Sverige.
Miljardaffär
Precis som Hitachi Energy har NKT Karlskrona under våren 2023 fått en rekordorder genom den holländsk-tyska transmissionssystem- operatören TenneT enorma projekt i Nordsjön. Totalt är det tre nyckelfärdiga högspänningskabelprojekt med ett sammanlagt ordervärde på cirka två miljarder euro, vilket gör det till ett nytt företagsrekord. NKT ska designa, producera, installera och driftsätta cirka 1 700 kilometer 525 kV XLPE högspänningslikström HVDC) kraftkabelsystem till land och till havs för projektlotterna Beta, Gamma och Neder-wiek 2 med en samlad effekt på 6 GW.
– Jag är mycket nöjd med ordern som bekräftar vår starka position på högspänningskabel-marknaden och vår mångåriga relation med TenneT, meddelar Alexander Kara, vd och koncernchef för NKT.
– Jag är glad över att vår ledande nyckel- färdiga expertis inom 525 kV XLPE HVDC-teknik resulterar i att NKT är den första kraft- kabeltillverkaren att tillämpa denna teknik på sjökablar. Vi välkomnar att TenneT ökar fokus på hållbarhet genom att införa miljökostnads- indikatorer i projekten med syfte att minska koldioxidavtrycket från kraftkabelsystem.
I mer än 10 år har NKT Karlskrona dessutom varit en viktig leverantör av kraftkablar för ett elektrifieringsprojekt vid Utsira High offshore på den norska kontinentalsockeln. I nära samarbete med Equinor och Aker BP har NKT nu slutfört kraftkabelprojekten som förbinder sex olje- och gasplattformar till havs med land.
I mars blev kabelläggningsfartyget NKT Victoria även färdiga med indragningen av Shetland HVDC Link, en 320 kV HVDC-undervattenskraft-kabel, som för första gången ansluter Shet-landsöarna till Storbritanniens nationella elnät. Nästa steg är att koppla in 600 MW förnybar elproduktion, bland annat den nya vindparken Viking Energy Wind Farm. NKT har också tilldelats ett leveranskontrakt, värt cirka 500 miljoner euro, med en ny havsbaserad vindpark vid namn Hornsea 3 i Nordsjön.
Mer än 20 procent av nya vindparker till havs beräknas vara flytande i mitten av 2030-talet, och de senaste åren har det skett en snabb teknikutveckling inom plattformar, vindturbiner och styrsystem. Det svenska företaget SeaTwirl utmanar den traditionella horisontalaxlade turbinen med sina patenterade vertikalaxlade verk, och det svenska projekt- och teknikut- vecklingsföretaget Hexicon har tagit framen egen plattform. De flesta plattformar är semi- submersible, halvt-nedsänkbara, flytande fundament, eller barge, en pråmliknande plattform, som är förankrade vid havsbotten i en staglina med ankare. Tension leg, som är en dragbensplattform som är förankrad i havsbotten med vertikalt löpande linor, är en annan metod. Hexicon har utvecklat och patenterat ett semisubmersible flytande fundament, TwinWind, som möjliggör att två turbiner kan placeras nära varandra.
– Vinden kan bli skakig när den passerar genom en turbin, vilket kan försämra förutsättningar och livslängden på nästa turbin. Vi har hittat en lösning på detta med vårt triangulära semi-submersible stålfundament som har turbiner i två hörn och ett förankringssystem i det tredje hörnet.
– Förankringssystemet är infäst genom ett stort kullager som gör att stålstrukturen vrider sig med vinden, likt en båt som vrider sig runt sitt ankare.
Vinden och konstruktionen gör att turbinerna aldrig skymmer varandra utan står bredvid varandra sett till vindriktningen, vilket gör att Hexicon kan installera fler turbiner inom ett givet vattenområde.
– Det leder till ökad energiproduktion och mindre intrång på annan verksamhet. Nästa steg är att säkra leveranskedjor och optimera serieproduktion. Till skillnad mot bottenfast vindkraft, där fundamenten blir dyrare ju djupare du kommer, är kostnaden för platt- formen densamma oavsett djup.
Torn i trä
Traditionellt byggs vindkrafttornen i stål, men det svenska träteknologiföretaget Modvion har tagit fram vindkraftstorn i trä som nu ska lanseras på den kommersiella marknaden. Modvions patenterade teknik möjliggör högre torn än när man bygger i stål, vilket ger en ökad elproduktion eftersom det blåser mer på högre höjd. Trätornen är byggda i moduler, som är lätta att transportera till platser som annars skulle vara otillgängliga. Modulerna är gjorda av laminerat trä, som har en högre specifik hållfasthet än stål, vilket möjliggör en lättare tornkonstruktion.
– Att bygga i trä ger kraftiga utsläppsminskningar, upp till 90 procent jämfört med konventionella torn, samtidigt som det möjliggör högre vindkraftverk. Ju högre tornet är, desto mer kostnadseffektivt blir det att bygga i trä, säger Otto Lundman, vd på Modvion, på företagets webbplats.
För tre år sedan satte Modvion upp det första vindkrafttornet helt tillverkat i trä på Björkö i Göteborgs skärgård, och senare i år installeras ett 150 meter högt torn åt Varbergs Energi. Inför den kommersiella lanseringen av Modvions vindkraftstorn har företaget i år tagit in 125 miljoner kronor i en ny investeringsrunda, och bland investerarna finns den ledande vindkrafts-tillverkaren Vestas, Almi Invest Greentech, EU-kommissionens EIC Fund, Course Corrected VC och Symbia VC.
– Modvion har väldigt stor potential att öka hållbarheten inom vindkraftsindustrin. Att trätornen byggs i moduler löser också ett antal utmaningar när det gäller att bygga högre turbiner, en viktig del för att producera den mest kostnadseffektiva energin, säger Todd O’Neill, vd på Vestas Ventures.
