– Den utjämnande effekten av vindkraft med stor geografisk spridning är förvånansvärt stor, främst för enskilda timmar men även över hela år. När man lägger ihop all vindkraft i regionen blir antalet timmar med låg produktion till och med färre än för de bästa vindparkerna, inklusive havsbaserade vindparker, säger Peter Blomqvist, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och huvudförfattare till en delrapport i studien.
I studien används historiska vinddata under en period på elva år, 2010–2020, för att analysera hur det blåser i norra Europa, från norra Norge till södra Tyskland inklusive Baltikum. Genom att anta en framtida möjlig vindkraftskapacitet för året 2030 modelleras när och hur mycket el vindkraften skulle producera.
Studien visar att med ett elnät utan flaskhalsar skulle den totala elproduktionen, som andel av installerad effekt, vara högre än alla enskilda vindparker 15 procent av tiden. Perioder med mycket låg produktion, mindre än 10 procent av installerad effekt, inträffar väldigt sällan och som längst 17 timmar i sträck.
– Vår analys bekräftar både att produktionen från vindkraft är betydligt högre på vintern än på sommaren, men också att det blåser mindre när det är riktigt kallt. Bra överföringskapacitet kan dock minska effekten av lite vind i vissa områden, eftersom det sällan är vindstilla överallt samtidigt, säger Peter Blomqvist, senior analytiker på Profu.
I studien har SMHI analyserat hur klimatförändringarna kan påverka vindkraften. Slutsatsen pekar på små förändringar i framtida vindförhållanden. Däremot blir säsongen med risk för isbildning på rotorbladen kortare, men risken att det faktiskt bildas is ökar i norra Sverige.
– Hur mycket det blåser kommer fortsätta att variera ungefär som det gör i dag. Så enstaka år eller decennier kan vara mer eller mindre blåsiga, precis som det har varit historiskt. Isbildningen kan dock påverka vindkraft och annan infrastruktur, exempelvis kraftledningar, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI och rapportens huvudförfattare.
Studien visar att ett framtida energisystem med en större andel vindkraft är relativt robust trots vindvariationer mellan olika år. Den visar också att det är kostnadseffektivt att bygga ut elproduktionen i Skandinavien med vind- och solel, som komplement till den existerande vattenkraften.
– Resultaten i studien ger viktig kunskap både om hur klimatförändringarna kan komma att påverka vindkraftens produktionsförutsättningar och vindkraftens roll i ett framtida fossilfritt energisystem, säger Stefan Montin, programansvarig för energisystem och marknad på Energiforsk.