Takten på elnätsutbyggnaden måste öka

700 mil elledning ska byggas de kommande tjugo åren. För att lyckas med den enorma uppgiften krävs effektivare tillståndsprocesser. Det skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen, och Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi på Altinget Debatt den 8 december 2022.

Sveriges elnät är gammalt och inte dimensionerat för den utbyggnad som väntar. Det finns flaskhalsar i stamnätet och kapacitetsbrist lokalt. Ny elproduktion och elektrifieringen i industri- och transportsektorerna ställer nya krav på nätet. Till exempel pekar kommunerna ut brist på nätkapacitet som ett av de största hindren för utbyggnad av laddinfrastruktur.

Förenkla utbyggnaden

Elnätet behöver moderniseras och byggas ut. Enligt Svenska kraftnät byggdes 60 mil transmissionsledning mellan åren 2000 och 2020. Nu ska 700 mil ledning byggas de kommande tjugo åren. Dessutom behövs stora satsningar på regionnät och lokalnät. För att lyckas med denna enorma uppgift krävs effektivare tillståndsprocesser. En stamnätsledning kan ta upp till 15 år att bygga och en regionnätsledning tio år.

Klimaträttsutredningen innebär ett gyllene tillfälle för regeringen att visa handlingskraft och snabba på elnätsutbyggnaden, genom att omgående genomföra dessa förslag:

• Luftledning ska vara utgångspunkten för elnät på högre spänningsnivåer. Stora elledningar byggs oftast som luftledning, vilket är mer driftsäkert och samhällsekonomiskt effektivt. Trots det läggs alltid tid och resurser på att utreda markalternativ. En markkabel är avsevärt mer kostsam och bör därför bara byggas där det är nödvändigt, i städer och i vatten. Detta förslag bedöms ge störst effekt för att korta ledtiderna.
• Förenkla och tydliggör lämplighetsprövningen vid elnätsbyggnation. I dag görs alltid en lämplighetsprövning i enlighet med ellagen innan en elledning byggs. Detta för att förhindra byggnation av ledningar som inte är samhällsekonomiskt motiverade. Problemet är det motsatta: det byggs inte tillräckligt med elnät. Åtgärden skulle spara tid och myndighetsresurser.
• Inkludera stam- och regionnät i riksintresse för energidistribution. Riksintresse bevakar sådant som är ”av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen”. Det kan vara naturtillgångar, kulturhistoriska miljöer eller flygplatser, farleder och vissa typer av väg/järnväg. Elnät ingår dock inte i dag. Det behöver ändras.
• Implementera generellt undantag för strandskydd och generellt biotopskydd. Enligt Svenska kraftnät finns exempel där man på en tio kilometer lång ledning har ansökt om 13 generella och tre särskilda biotopskydd samt nio strandskyddsdispenser. Det är ansökningar som tar tid att handlägga och fördröjer samhällsviktiga elnätsprojekt.
• Förtydliga miljöprövningens omfattning. Ombyggnation och förstärkning av befintliga elledningar skulle underlättas av förslaget att reglerna för att mark- och vattenområden endast ska tillämpas vid ändrad markanvändning.
• Ge stam- och regionnät rättskraft enligt miljöbalken. Nätkoncessionsutredningen (SOU 2019:30) föreslog redan 2019 att linjekoncessioner för regionnät och stamnät ska ges rättskraft enligt miljöbalken – vilket skulle innebära ökad tydlighet kring när ett koncessionsbeslut vunnit laga kraft och tiden för att överklaga.
• Klimatnyttan behöver få tydligare genomslag i miljöbalken. Ett exempel är att vidga avvägningsregeln i miljöbalken från: ”väga klimatnytta mot negativ påverkan på människors hälsa och miljön” till en formulering som innebär att också avvägningar mellan totalförsvarets intressen täcks in. Då är det möjligt att balansera å ena sidan klimatnyttan av ny elproduktion och nya elnät, å andra sidan totalförsvarets ”områden av betydelse”.

Påskynda elektrifieringen

Energiföretagen och Svensk vindenergi bedömer att förslagen i Klimaträttsutredningen kommer att korta ledtiderna väsentligt för underhåll, kapacitetsökning och nybyggnation av elnät. Svenska kraftnät bedömer att förslagen kan korta ledtider med 6–12 månader i snitt men att det för vissa viktiga projekt kan handla om tidsbesparingar på flera år. Det är tid vi inte har råd att gå miste om.

Vi välkomnar satsningar på ny elproduktion och laddinfrastruktur, men utan ett robust och utbyggt elnät kommer det ändå ta stopp. Energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har nu konkreta förslag på sina bord som kan påskynda elektrifiering och klimatomställning. Vi uppmanar regeringen att omedelbart genomföra Klimaträttsutredningens förslag.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen

Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi