Sedan Energiöverenskommelsen har det beslutats eller aviserats vindkraftsinvesteringar om totalt över 117 miljarder kronor, visar Svensk Vindenergis färska sammanställning. När alla de nya vindkraftverken tagits i drift 2024 kommer el från vindkraft att stå för drygt en tredjedel av Sveriges elanvändning.
De investeringsbeslutade eller aviserade projekt som tillkommit/tillkommer 2017-2024 omfattar 2 348 vindkraftverk med sammanlagd effekt på 10 411 megawatt (MW) som kommer att producera 33,8 terawattimmar (TWh) förnybar el.
Enligt Svensk Vindenergis senaste prognos över vindkraftsutbyggnaden kommer vindkraften att producera cirka 48,8 TWh år 2024 (33,7 procent av elanvändningen och 26,5 procent av elproduktionen).
Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos prognosticerar följande för år 2024; elproduktion 184,1 TWh, elanvändning 144,5 TWh.
Vindkraften ger klimatnytta, jobb och lägre elpriser
Svensk Vindenergis sammanställning visar investeringsbeslutade eller aviserade vindkraftsprojekt, motsvarande investeringar på 117,4 miljarder kronor, som tagits eller tas i drift 2017-2024.
Förutom klimatfördelar och möjlighet att möta ökad efterfrågan på el till följd av elektrifiering i industri- och transportsektorerna, bidrar de nya vindkraftsprojekten med följande nyttor;
- Fastighetskatt (0,67 öre per kilowattimme, kWh) = 227 miljoner kronor per år
- Arbetstillfällen, byggnation (78 per investerad miljard) = 9 156 årsarbeten
- Arbetstillfällen, drift (5 vkv per vk-tekniker, 30 år) = 14 088 årsarbeten
- Pressat elpris = 0,08 kronor per kWh
- Pressat elpris 0,08 kronor per kWh för 145 TWh = 11 600 miljoner kronor per år
Ytterligare information om sammanställningen
- Uppgifterna om projekten är hämtade från öppna källor.
- Uppgifter investering är inte alltid publika. I summeringarna ingår beräknad investering.
- Uppgifterna om produktion är beräknade.
- Uppgifterna om arbetstillfällen kommer från Vindkraftcentrum.
- Uppgiften om pressat elpris kommer från Swecos rapport Vindkraftens elprispressande effekt.
Klimatomställningen fordrar massiva satsningar
Elektrifiering är en nyckel till klimatomställningen och många bedömare kommer fram till att elanvändningen behöver fördubblas inom 20-25 år. Under samma period faller nära hälften av dagens elproduktion för åldersstrecket och behöver ersättas.
För att klara omställningen krävs massiva investeringar i modernisering/utbyggnad av elnätet och ny elproduktion. Förmodligen handlar det om investeringar på sammanlagt 1 800–1 900 miljarder kronor fördelade över 20–25 år.
Vindkraft bra investering för pensionsfonder
Vindkraft och annan infrastruktur med stabila kassaflöden och lång investeringshorisont passar pensionsfondernas långsiktiga inriktning mycket bra. Men de svenska AP-fonderna har varit förhindrade att investera i energi- och infrastrukturprojekt dels på grund av ”femprocentsregeln”, dels eftersom energi- och infrastrukturinvesteringar klassats som ”alternativa placeringar” med tuffare krav än investeringar i fastigheter.
För två år sedan ändrades placeringsreglerna för AP-fond 1–4. De fick möjlighet att placera pensionskapitalet i så kallade illikvida tillgångar och innebär att de svenska fonerna gavs liknande förutsättningar som andra jämförbara institutionella placerare.
2019, året innan de nya reglerna beslutades, uppgick det samlade fondkapitalet för AP-fond 1–4 till 1 532 miljarder kronor.
Trots de ändrade placeringsreglerna har det AP-fonderna ännu inte kommit in i på den svenska vindkraftsmarknaden i någon stor omfattning. Det beror sannolikt på att de har högre avkastningskrav än de konkurrerande utländska investerarna som satsat stort i Sverige de senaste åren.
Men, alla investerare är förstås inte utländska. Sveriges näst största vindkraftsägare är ett svenskt bolag, SR Energy (tidigare Stena Renewable). Bland ägarna finns AMF (30 procent) och Alecta (20 procent).
Investerarnas låga avkastningskrav är en av anledningarna till att vindkraft är det billigaste sättet att producera el i Sverige – och låg produktionskostnad är en förutsättning för att industrins elektrifiering, och klimatomställning, ska lyckas.
Till dess att AP-fonderna kan investera i större utsträckning i omställningsinriktade infrastrukturprojekt i Sverige får vi nöja oss med att privat kapital och pensionskapital från andra länder investeras – och bidrar till att möta den svenska industrin ökande efterfrågan på el till låg kostnad.
Bra för industrins konkurrenskraft. Bra för jobb och välfärd. Bra för klimatet!
Ägarspridning
År 2024, när de projekt vi känner till idag är i drift kommer det att se ut ungefär så här (andel av installerad effekt):
- 65 procent utländska ägare
- 35 procent svenska ägare
- 92 procent privat ägt
- 8 procent offentligt ägt
- 43 procent fonder, försäkringsbolag, investmentbolag och liknande
- 39 procent vindkraftsbolag
- 11 procent traditionella kraftbolag (oftast statligt eller kommunalt ägda)
- 7 procent Övriga
Det finns många mindre vindkraftsägare. Om man lägger ihop ägarna med mindre än 1 procent av den installerade effekten så kommer de tillsammans för drygt 42 procent av den installerade vindkraftseffekten år 2024.
Vindkraftsägare år 2024
Projektutvecklare står som ägare till projekt där uppgift om investerare ännu inte publicerats.
Källa: Svensk Vindenergi