En ny kartläggning av Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi har granskat vindkraftsansökningar under perioden 2014 till 2020. Granskningen är den mest omfattande som gjorts hittills och innefattar bland annat intervjuer med prövningsmyndigheter, kommuner och en sammanställning av ett flertal tidigare undersökningar på tillståndsområdet.
Kartläggningen visar att endast 40 procent av totalt 5 784 ansökta och avgjorda vindkraftverk har beviljats tillstånd. Vidare har antalet ansökningar och ansökta verk minskat med 51 respektive, 56 procent under perioden 2018 till 2020 jämfört med 2014 till 2017. Samtidigt som antalet ansökningar har minskat, ökade antalet samråd under 2019 och 2020 jämfört med föregående år.
– Trenden vad gäller ansökningar och tillstånd är illavarslande. Den går på tvärs med den senaste tidens elektrifieringsdebatt och industrins tydliga kurs mot fossilfrihet. Vindkraftens projektörer och investerare vill gärna utveckla nya projekt. Detta intresse måste vi värna och skapa bästa tänkbara förutsättningar för, säger Daniel Badman, VD på Svensk Vindenergi.
Trots samhällets inriktning visar den nya kartläggningen att det råder brist på tillstånd i Sverige idag. När det gäller att få fram så stora volymer el som kommer att krävas för att klara omställningen, kan utsikten te sig mörk. Men enligt Svensk Vindenergi finns en rad lösningar i sikte som skulle kunna öka tillströmningen av nya projekt.
- En lösning är EU:s reviderade förnybarhetsdirektiv som ska implementeras i Sverige i slutet av juni i år. Direktivet föreskriver tidsfrister för tillståndsprocessen så att den samlat får ta max två år från det att ansökan skickas in till att beslut fattas i första instans. Implementeringen kan underlätta dagens tidskrävande process som ofta tar omkring 10 år.
- En annan möjlighet är Klimaträttsutredningens delbetänkande som föreslår att klimatperspektivet ska tydliggöras i miljöbalkens portalparagraf. En sådan åtgärd skulle hjälpa prövningsmyndigheter att väga vindkraftens klimatnytta bredvid den förväntade lokala påverkan.
- En tredje möjlighet är Försvarsmaktens nya uppdrag att öka dialogen och söka lösningar som underlättar samexistens med vindkraften. Uppdraget kan möjliggöra fler vindkraftsprojekt i områden som idag täcks av Försvarsmaktens restriktioner, och där försvarets intressen i regel går före vindkraftens i prövningen.
– Viktigt nu är att politiken agerar snabbt och tar tillvara de lösningar som faktiskt står till buds redan idag för att snabbt få fram nya tillstånd så att vindkraften kan bidra till omställningen av transportsektorn och industrin, säger Daniel Badman.
Källa: Svensk Vindenergi
Faktaruta om kartläggningen
Kartläggningen av Westander Klimat och Energi omfattar 319 land- och havsbaserade vindkraftsansökningar om 7 501 verk, där beslut i första instans fattats efter 1/1 2014, eller där ansökan lämnats in efter 1/1 2014. Av 5 784 ansökta (och avgjorda) verk har 40 procent (2 337 verk) beviljats tillstånd, medan 60 procent (3 447 verk) inte resulterat i tillstånd.
Av 4 774 avgjorda landbaserade verk har 48 procent (2 287 verk) beviljats tillstånd, medan 52 procent (2 487 verk) inte resulterat i tillstånd. Av 1 010 avgjorda havsbaserade verk har 5 procent (50 verk) fått tillstånd, medan 95 procent (960 verk) inte resulterat i tillstånd.