Reglerna för produktion av ren vätgas håller just nu på att förhandlas och definieras i Europa. Efter att EU officiellt antog det så kallade Hydrogen and Decarbonised Gas-paketet tidigare under 2024 måste Europeiska kommissionen inom ett år förbereda en delegerad akt för lågutsläppsbränslen. Detta är ett avgörande steg för industrin.
Internationellt är Deloitte ett av världens största affärsnätverk med sina cirka 264 000 anställda. Deloitte har dock en lång historia av sammanslagningar av olika byråer bakom sig för att nå dagens position. Företaget brukar räkna sitt ursprung till tre olika byråer.
Enligt en studie baserad på Deloittes egna energimodeller analyseras hur utformningen av regler påverkar marknadsutvecklingen för olika produktionsteknologier och de klimatmässiga konsekvenserna av framtidens vätgasekonomi.
Ren vätgas är en nyckelkomponent för att EU ska kunna nå sina klimatmål, särskilt inom sektorer där direkt elektrifiering inte är möjlig. Vätgasekonomin är nu på väg att växa fram, men det är avgörande att tydliga och effektiva regler, definitioner och certifieringssystem etableras för att bygga upp marknaden och främja investeringar.
Lågutsläppsvätgasens framtid och certifiering
Den delegerade akten för lågutsläppsvätgas kommer att fastställa redovisningsregler och krav för att vätgas ska kunna klassas som lågutsläpp och fungera som grund för ett certifieringssystem. Denna akt kommer att omfatta flera produktionsvägar för ren vätgas, såsom elbaserad elektrolys via elnätet eller produktion från naturgas med koldioxidavskiljning och lagring (CCUS), även kallad blå vätgas.
Hållbarheten måste stå i centrum
Det är viktigt att säkerställa att EU:s framtida vätgasproduktion verkligen är lågutsläpp och överensstämmer med EUklimatmål. Enligt det senaste förnybarhetsdirektivet (RED III) måste förnybar vätgas ha en växthusgasbesparing på minst 70 % jämfört med fossila bränslen, vilket innebär en maxgräns på 3,38 kg CO2-ekvivalenter per kg vätgas. För att nå EUmål om nollutsläpp till 2050 behöver denna gräns gradvis sänkas till omkring 1 kg CO2-ekvivalenter. En minskning av denna gräns skulle kunna leda till att upp till 230 miljoner ton CO2-ekvivalenter sparas fram till 2050.
Produktionen av naturgasbaserad lågutsläppsvätgas kommer att bero på hur effektivt gasleverantörer kan minska utsläpp från produktionskedjan, inklusive metanutsläpp. För att uppfylla de stränga utsläppskraven måste produktionsanläggningar för ångreformering av metan utrustas med avancerad CCS-teknik som fångar upp minst 90 % av utsläppen.
Vikten av dynamisk utsläppsredovisning
Att använda ett dynamiskt timbaserat redovisningssystem för elnätsutsläpp skulle kunna frigöra ytterligare miljöfördelar utan stora extra kostnader. Detta skulle uppmuntra användningen av elektrolysörer för att öka systemets flexibilitet och dra nytta av perioder med låga elpriser, vilket sammanfaller med hög produktion av förnybar energi från sol och vind. En sådan strategi skulle kunna spara ytterligare 30 miljoner ton CO2-ekvivalenter mellan 2030 och 2050 jämfört med ett redovisningssystem baserat på årsgenomsnitt.
Konkurrens mellan olika vätgasproduktionsvägar
Kostnaderna för att producera vätgas varierar kraftigt beroende på teknik och land, beroende på faktorer som naturgas- och elpriser, tillgången på förnybara resurser samt infrastruktur för lagring av koldioxid. Skillnader mellan medlemsländerna i fråga om tillgång till förnybara resurser, elnätsmix och infrastruktur leder till olika nationella vägar för vätgasproduktion inom EU.
Modelleringsresultat visar att elnätsbaserad vätgasproduktion förväntas växa snabbt och bli den dominerande produktionsvägen i EU, i takt med att mer förnybar energi integreras i elnäten. Detta kommer dock att variera beroende på varje medlemsstats energimix och bero på vilka redovisningsmetoder som används för elnätsutsläpp.
Naturgasbaserad vätgasproduktion kan fortfarande spela en roll, men den storskaliga användningen står inför osäkerheter som tillgången på infrastruktur för transport och lagring av koldioxid samt gasprisernas volatilitet. Utsläpp från produktion och metanläckage måste effektivt hanteras för att säkerställa att produktionen uppfyller utsläppsgränserna.
Vätgasimport spelar en viktig roll
Vätgasimport kommer att vara avgörande för EU, eftersom den ger tillgång till billig vätgas och kan täcka produktionsgap inom EU. Pipelineimport från grannregioner med rikliga fossila gas- eller förnybara resurser är mycket konkurrenskraftiga och kommer att bli en viktig del av EU:s vätgasförsörjning. Det är dock viktigt att säkerställa att internationella leverantörer följer samma miljöstandarder som EU, för att undvika att utsläppen ökar i andra regioner.
Regleringsramen måste skapa tydliga möjligheter och säkerställa klimatmålen
För beslutsfattare är det viktigt att den kommande certifieringen av lågutsläppsvätgas är balanserad och väl genomtänkt. Den delegerade akten måste ta hänsyn till varje produktionsvägs specifika förutsättningar och passa in i EU:s befintliga regelverk för industri, energi och miljö. Samtidigt bör den vara flexibel nog att hantera framtida osäkerheter och ge stabilitet för aktörer inom vätgasekonomin.
Kritiska punkter för den kommande delegerade akten inkluderar:
– En tydlig och konsekvent regleringsram för att sätta marknadens aktörer i rörelse. – Successiv sänkning av utsläppströsklar i linje med målet om klimatneutralitet 2050. – Dynamisk redovisning av elnätsutsläpp med tillräcklig precision för att optimera elektrolysanläggningarnas drift. – Noggrann övervakning av koldioxidavtrycket från naturgasbaserad vätgas och dess råvarukedja.
Den kommande delegerade akten för lågutsläppsvätgas ger en möjlighet att ompröva prioriteringar och balansera vätgasindustrins behov med EU:s långsiktiga klimat- och hållbarhetsmål. Genom att adressera dessa komplexiteter kan EU skapa en hållbar och motståndskraftig vätgasekonomi.
Källa: Deloitte