Tre företag har fått grönt ljus från kommunen på svenska gränsen för att undersöka möjligheterna för vindkraft. Men inte alla är positiva till planerna.
Eidsiva Hafslund Vind, Zephyr och Vindr har lämnat in sina vindkraftsprojekt efter att Österfold kommun Aremark gått med på en utredning i våras. Kommunen har vetorätt och kan säga nej till projekten tills tillstånd beviljas.
Ökad kritik mot vindkraftsplaner
Kommunchef Håkon Tolsby (Sp) i Aremark klargör att kommunens beslut innebär ett ja till att undersöka projekten. Det kan alltså bli noll, ett eller flera vindkraftverk i kommunens fjällområden.
- Frågan vi ska ställa är om fördelarna är större än nackdelarna för oss, säger Tolsby till E24. - Vi har mycket natur i Aremark, men naturen ensam ger inga inkomster till kommunen, tillägger han.
Intern splittring och kritik mot statens roll
Beslutet i kommunens ordförandeskap var inte enhälligt. Arbetarpartiet, Centerpartiet och Krf röstade för förslaget, medan Högerpartiet röstade emot, enligt NRK. Även inom Centerpartiet i Aremark rådde oenighet. Anders Brynildsen avgick från ledarposten i lokalpartiet efter beslutet.
Han är fortfarande medlem men säger att det blev svårt att inneha ledarposten när han inte håller med om beslutet och samtidigt sitter som vice ordförande i en markägarförening knuten till ett av projekten.
- Det är nästan groteskt att se hur vindkraftsutbyggnaden nu är upp till den enskilda kommunen. Staten har abdikerat och motsatt sig långsiktig och övergripande planering, säger Brynildsen, som betonar att han uttalar sig som privatperson i sammanhanget.
Konflikter och alternativa lösningar
Diskussionerna har lett till polarisering i byn, enligt Brynildsen, som säger att många har gett upp att ta ställning och vill undvika meningsskiljaktigheter.
- Aremark är en kommun med stora vackra naturområden, böljande skogar och kullar och vackra små gårdar längs vägarna. Jag är fruktansvärt emot att det här förvandlas till industriområden, säger han.
Brynildsen anser att det finns ett bättre alternativ till vindkraft: Ett mellanlager för avfallet från de nedlagda kärnreaktorerna vid Kjeller och Halden.
- Det kommer att ge möjligheter för människor i byn att få ett jobb och en sundare inkomstkälla än väderkvarnarna, menar han.
Företagens syn på processen
Eidsiva Hafslund Vind planerar att bygga ett vindkraftverk i södra delen av Aremark, 25 kilometer öster om Halden och nära svenska gränsen. Enligt planen kommer kraftverket att ha en beräknad nettokraftproduktion på cirka 700 gigawattimmar (GWh), vilket motsvarar den årliga konsumtionen för cirka 44 000 hushåll.
- Vi ser kanske en trend nu att fler kommuner vill ha mer kunskap om vindkraft med tanke på behovet av kraft. Det tycker jag är viktigt, för det bidrar till att lyfta debatten från kommunal nivå till regional nivå, säger Anders Bergsli, generaldirektör på Eidsiva Hafslund Vind.
- Intrycket är ganska tydligt att de vill fatta faktabaserade beslut. Men att ha makt är komplicerat, så de söker kunskap, fortsätter han.
Lång väg till produktion
Företaget räknar med en lång process innan något vindkraftverk går i produktion. Enligt Anders Østby, direktör för sol- och landvind på Hafslund, är målet fortfarande att produktionen ska vara igång till 2030.
- Vi jobbar för det. Men det beror på att det finns kvalitet i processen. Så det tar den tid det tar. Vi kommer att arbeta för att tillgängliggöra så mycket fakta och information som möjligt, så att kommunerna kan fatta beslut som är bra för kommunen och regionen, säger Østby.
Källa: Aftenposten & E24