Debatt - Moderaterna kan möta industrins behov – med rätt beslut om vindkraftsvetot

Foto: Pixabay

På Moderaternas stämma ska en ny klimatpolitik antas. Bland annat har en arbetsgrupp föreslagit en justering av det kommunala vindkraftsvetot som innebär att kommunens besked ska komma tidigt i processen. Det skulle förbättra förutsättningarna för vindkraftsutbyggnaden, öka Sveriges möjligheter att nå klimatmålen och göra det möjligt att producera mer el som behövs för elektrifieringen och industrins gröna omställning, skriver företrädare för basindustrin och energibranschen på Dagens Industri Debatt den 19 oktober 2023.

Sverige elektrifierar i snabb takt och elanvändningen förväntas dubbleras till 2035. För att möta efterfrågan krävs stora investeringar i elproduktion och elnät. Alla kraftslag som kan bidra till att minska utsläppen behöver byggas ut men vindkraft är det kraftslag som mest realistiskt kan byggas ut tillräckligt snabbt för att möta elbehovet i närtid. 

Moderaterna har tidigare sagt nej till ändring av vindkraftsvetot och motsatt sig incitament till kommuner, men nu har en arbetsgrupp ledd av Christofer Fjellner presenterat ett förslag som ska avhandlas på partiets stämma. Ett av förslagen handlar om att ändra det kommunala vindraftsvetot, ett annat handlar om att införa incitament till kommuner och närboende.  

Både invånare och lokalpolitiker är generellt positiva till vindkraft. 59 procent av svenskarna vill satsa mer på vindkraft (SOM-institutet 2023). 60 procent av invånarna är positiva till vindkraftverk i sin kommun (Kantar Sifo 2023). Den positiva andelen av kommunpolitikerna är 70 procent större än den negativa (Demoskop 2022). 

Trots den positiva inställningen stoppar kommunerna sju av tio vindkraftverk. Ett aktuellt exempel är vindkraftsparken Tribbhult i Västervik där Statkraft ville bygga 22 vindkraftverk. Kommunen tillstyrkte projektet två gånger under de nio år som processen pågick. I sista stund drog kommunen tillbaka sin tillstyrkan och projektet fick avbrytas. Beslutet gick hela vägen till Mark- och miljööverdomstolen som konstaterade att en kommun får ändra sig när som helst i processen.  

Få företag kommer att våga satsa sina pengar med en sådan ordning, den politiska risken blir för stor. Vindkraftsvetot måste ändras. Utöver det behövs incitament för kommunerna att godkänna ny elproduktion. Annars riskerar elektrifieringen att försenas, med stora negativa konsekvenser för klimatet, företagen och samhällsekonomin. 

Det finns färdigberedda lagförslag. I betänkandet En rättssäker vindkraftsprövning från 2021 föreslogs att kommuner ska ha fortsatt rätt att säga nej till vindkraft men att beskedet ska komma tidigt och att kommunen ska vara bunden till sitt besked. Förslagen mottogs väl av remissinstanserna, lades på riksdagens bord – men röstades ner. Det ansågs att ändringen av vetot borde ske samtidigt med införande av ett incitament för kommuner. 

I april 2022 tillsattes Incitamentsutredningen som lämnat flera goda förslag i betänkandet Värdet av vinden. Remissrundan har avslutats och det är tydligt att kommunerna vill ha ett statligt incitament. Den rakaste vägen framåt är att möta kommunernas önskan att vindkraftens fastighetsskatt överförs från staten till kommunerna. Tyvärr var utredningen förhindrad att lägga ett sådant förslag, men justeringen av vindkraftsvetot bör följas av stärkta incitament till kommunerna att säga ja. 

Så länge processen präglas av oförutsägbarhet och rättsosäkerhet och så länge det saknas incitament kommer det att bli svårt att bygga ut elproduktionen i den takt som behövs för att möta industrins behov och nå klimatmålet. 

Moderaternas öppning för ett tidigarelagt kommunalt besked är därför välkommet. Det gör att det finns majoritet i riksdagen för det lagförslag som redan är klart. Med ett positivt beslut på sin partistämma kan Moderaterna möjliggöra utbyggnaden av den elproduktion som behövs för att Sverige ska kunna fortsätta vara en ledande industrination i den gröna omställningen. 

Annika Roos, vd Jernkontoret 

Maria Sunèr, vd SveMIn 

Nils Hannerz, Näringspolitisk chef, IKEM 

Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna 

Jakob Norström, vd Statkraft Sverige 

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen 

Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi