Regelverket måste snarast ändras så att prövningen av vindkraft likställs med andra tillståndspliktiga verksamheter och så att den följer gängse rättssäkerhetsprinciper. Vi uppmanar regeringen att skyndsamt ändra det kommunala vetot, skriver advokater från 13 olika advokatfirmor i en gemensam appell, efter en färsk dom.
Genom att avslå tillståndsansökan för vindkraftsparken Tribbhult tydliggör Mark- och miljööverdomstolen det kommunala vindkraftsvetots brister. Att en kommun tillåts ändra sig när som helst i tillståndsprocessen innebär fullständig oförutsägbarhet. Om prövningen ska var rättssäker, förutsägbar och effektiv måste regelverket ändras.
Det kommunala vindkraftsvetots brister har varit kända länge. Regeln tillåter godtyckliga beslut som inte behöver motiveras, innebär obefintlig förutsägbarhet och ger utslag som inte kan överklagas. Det är oförenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning.
Att en kommun tillåts ändra sig när som helst i tillståndsprocessen innebär fullständig oförutsägbarhet. Om prövningen ska var rättssäker, förutsägbar och effektiv måste regelverket ändras.
Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom den 11 augusti 2023 bekräftar vetots brister. MÖD fastslår att lagen (16 kap. 4 § miljöbalken) innebär att kommunen får ändra sig när som helst under tillståndsprocessen. Detta trots att syftet med regeln var att ge kommunerna fortsatt inflytande vid etablering av vindkraftverk – inte att ge kommunen en mer långtgående rätt än i den tidigare plan- och bygglovsprövningen. Regelverket måste snarast ändras så att prövningen av vindkraft likställs med andra tillståndspliktiga verksamheter och så att den följer gängse rättssäkerhetsprinciper.
Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan, ”det kommunala vetot”, infördes år 2009 och bristerna blev tydliga direkt. 2010 kritiserade miljöminister Andreas Carlgren (C) kommunernas agerande och sa att en lagändring kan bli nödvändig:
”Det är inte acceptabelt när en fullmäktigeförsamling på lösa boliner bara säger nej. Det är inte det som lagstiftningen syftar till, då undergräver man trovärdigheten för det lokala beslutsfattandet och skulle det fortsätta så tycker jag att man behöver se över reglerna i lagstiftningen”.
År 2015 tog Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SKL fram en vägledning om kommunal tillstyrkan. I vägledningen slår myndigheterna fast att kommunen ska bedöma om den aktuella vindkraftsetableringen kan anses vara lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, samt att kommunens beslut ska vara tydligt och bör motiveras. Inom ramen för ett regeringsuppdrag föreslog Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2017 att det kommunala vindkraftsvetot skulle upphävas. Myndigheternas motivering till förslaget löd att ”miljöprövningen är fullgod även utan kommunal tillstyrkan. De problem som förknippas med bestämmelsen åtgärdas i hög grad, utan att det uppstår negativa miljökonsekvenser”. I 2020 tillsatte regeringen en utredning för att göra prövningen av vindkraftsanläggningar mer rättssäker och förutsägbar. Utredningens betänkande En rättssäker vindkraftsprövning ledde till propositionen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Propositionen avslogs tyvärr av riksdagen.
Vi är inne på det fjortonde året med oförutsägbarhet och avsaknad av de rättssäkerhetsprinciper som är självklara vid annan myndighetsutövning. Många projekt drabbas. Vetot stoppade 71 procent (1 021 av 1 430) vindkraftverk under 2020-2022. Vetot försvårar för samhället att få fram den elproduktion som behövs för att klara klimatomställningen. Vetot innebär allvarliga problem för projektörerna som inte kan förutse om ett projekt kommer att godkännas eller inte.
Lagen måste ändras. Kommunens beslut måste komma tidigt och det ska vara bindande genom tillståndsprocessen. Kommunen kommer fortsatt att spela en tung roll när ny vindkraft byggs. En sådan lagändring kan genomföras snabbt.
Vi uppmanar regeringen att skyndsamt ändra det kommunala vetot. En bred majoritet i riksdagen står bakom det klimatpolitiska ramverket och Sveriges klimatmål. Vi hoppas att samma riksdagsmajoritet står bakom att prövning av vindkraft, och andra tillståndspliktiga verksamheter, ska vara förutsägbar och följa gängse rättssäkerhetsprinciper.
Johan Forsling, advokat & delägare, Advokatfirma DLA Piper
Per-Anders Bengtsson, advokat & partner, Advokatfirman Lindahl
Christina Rydell Ahlström, advokat & partner, Advokatfirman Morris
Johan Cederblad, advokat & delägare, Advokatfirman Vinge
Jörgen Möller, advokat & partner, Cirio Advokatbyrå
Maria Paijkull, advokat & partner, Front Advokater
Pia Pehrson, advokat & partner, Foyen Advokatfirma
Magnus Fröberg, advokat & delägare, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
Ingela Sundelin, advokat & partner, Hellström Advokatbyrå
Madeleine Edqvist, advokat & partner, Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Mikael Kowal, advokat & partner, MAQS Advokatbyrå
Tove Andersson, advokat & partner, Setterwalls Advokatbyrå
Rudolf Laurin, advokat & partner, Wistrand Advokatbyrå