Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft har nu överlämnat sina förslag till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Syftet bakom utredningen är att få fler kommuner att säga ja till vindkraft, samtidigt som de närboende ska få något slags kompensation.
Utredaren Ulrika Liljeberg (C) konstaterar att det är de närboende som berörs mest av vindkraftsbyggen. Det är de som störs av buller, skuggor och ljus, och det är också ofta de som bor nära som är drivande i lokalt motstånd.
Lokal acceptans är nödvändig, säger Liljeberg.
Pengar till närboende
Därför föreslår utredningen att de närboende ska få ta del av vindkraftverkens intäkter under hela livslängden. Det ska också finnas möjlighet att lösa in sin fastighet.
På senare tid har kommunernas veto att säga nej slagit igenom i större utsträckning. Det har bromsat takten i nya investeringar.
För att få fler kommuner att säga ja anser utredningen att det behövs en kommunal intäkt, och det kan bara ske genom en skatt. Men just det får utredningen inte föreslå – det har inte ingått i uppdraget.
Våra förslag är inte tillräckliga. Vår bedömning är att en kommunal intäkt behövs, säger Ulrika Liljeberg.
Inte skattebetalarna
Utredningen tillsattes av den förra regeringen, men i höstas fick utredaren ett tilläggsdirektiv av den nya regeringen. Det slogs fast att det är vindkraftsbolagen, inte staten, som ska stå för kostnaderna till kommunerna.
Regeringen har varit tydlig med att verksamhetsutövarna måste få ökad lokal acceptans för ny vindkraft och svara både för kompensation och incitament, säger Romina Pourmokthari.
Det är det rimliga, att de som ska dra nytta av vindkraftverket och sälja energin på marknaden också hanterar kompensationen, inte skattebetalarna.
Klimatministerns ambition är att en proposition ska kunna lämnas till riksdagen i början av 2024.