Sedan 2019 använde kommunerna sitt veto för att säga nej till 40 procent av de kustnära havsbaserade vindkraftsbesluten, visar en ny rapport från Svensk Vindenergi. Det är känt sedan tidigare att kommuner stoppade 75 procent av vindkraftsprojekten på land under 2024 års första halva. Regeringens vindkraftspaket i höstbudgeten bör leda till att fler säger ja framöver och det behöver klar göras att ersättningen till kommunerna även omfattar kustnära havsbaserad vindkraft.
Kommunernas roll för att förverkliga utbyggnaden av förnybar elproduktion är central. Under första halvåret 2024 stoppades 75 procent av aktuella projekt om landbaserad vindkraft av det s.k. kommunala vetot. En ny rapport från Svensk Vindenergi visar att detta även gäller kustnära havsbaserad vindkraft, dvs. i territorialhavet. Mellan 2019 och första halvan av 2024 har 40 procent av besluten varit negativa, och dessa kan riskera att stoppa nästan hälften av projekten. Besluten kan därmed i förlängningen stoppa vindkraft som skulle kunna bidra med upp till 44 terawattimmar (TWh) el årligen.
I 15 fall har kommunerna ännu inte fattat beslut. Utfallet av de besluten kan i hög utsträckning komma att bero på om regeringen förtydligar att höstbudgetsatsningen om en ersättning till kommunerna motsvarande fastighetsskatten även omfattar vindkraft i territorialhavet. Det bör vara självklart eftersom det kommunala vetot gäller även där, men behöver klargöras för att kommunerna ska ha visshet.
- Kustnära vindkraft har potential att bidra med stor elproduktion. Här har kommunerna en helt avgörande roll för att möjliggöra den potentialen. Vindkraftsbranschen tycker att det är rimligt att de kommuner som bidrar till elektrifieringen också får ta del av fördelarna med utbyggnaden. Lina Kinning, havsbaserad vindkraft, Svensk Vindenergi.
- Det är goda nyheter att regeringen inför en ersättning till kommunerna för vindkraft. Nu behöver både regeringen och oppositionspartierna uttrycka att ersättningen ska vara permanent, så att den fortsätter betalas ut efter 2027. Det behövs för att incitamentet ska ge full effekt genom att kommuner som säger ja till ny vindkraft vet att de kommer att få ersättning när projekten hunnit byggas, både på land och i territorialhavet. Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi.
Om rapporten
På uppdrag av Svensk Vindenergi har Westander Klimat och Energi tagit fram en sammanställning av hur det kommunala vetot använts i Sveriges havsterritorium 2019–2024.
Sammanställningen omfattar totalt 22 projekt, där ett enskilt projekt ofta omfattar flera kommuner. För att dessa ska kunna förverkligas i sin helhet, behövs 35 kommunala tillstyrkanden i sammanlagt 29 olika kommuner. Ett projekt som ligger i två eller fler kommuner kan avstyrkas av en kommun, men tillstyrkas av en annan. I dessa fall kan det vara möjligt att genomföra ett reducerat projekt, men ibland faller hela projektet av lönsamhetsskäl.
Kommunernas slutliga beslut i vetofrågan fattas först när det lämnats in en ansökan. I vissa fall har dock kommunerna fattat sitt beslut under samrådet eller ännu tidigare. Det går inte att veta hur stor andel av de verk som stoppas av det kommunala vetot som skulle ha beviljats slutligt tillstånd om ansökan hade gått vidare i miljöprövningen.
Rapport: Kommunala vetot i sjöterritoriet 2019–2024
Om det kommunala vetot (kommunal tillstyrkan)
År 2009 infördes en bestämmelse om kommunal tillstyrkan i 16 kap. 4 § miljöbalken – det s.k. kommunala vetot. Bestämmelsen anger att tillstånd till en anläggning för vindkraft bara får ges om den kommun där anläggningen är tänkt att uppföras har tillstyrkt det. Det enda undantaget är om regeringen har tillåtit verksamheten enligt 17 kap. miljöbalken.
Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan anger inte vid vilken tidpunkt kommunen ska lämna besked om beslut. Eftersom tillstånd inte får meddelas av prövningsmyndigheten förrän kommunen har tillstyrkt det, måste kommunens besked dock lämnas innan myndigheten ska fatta beslut. Det finns inga krav på att kommunen ska motivera sina beslut, och besluten kan inte överklagas. Enligt praxis från mark- och miljödomstolen är kommunen inte bunden av ett beslut om tillstyrkan utan får ändra sig ända tills frågan om tillstånd är slutligt avgjord.