Media bör inte bara granska den gröna industriomställningens kritiker utan också undersöka deras motiv och argument. Även om vissa av dem har professorstitlar och erhållit akademiska anslag, så innehåller deras påståenden och resonemang ofta felaktigheter och missförstånd kring både industrin och vindkraften. Det betonar representanter för nätverket Vindkraftens klimatnytta i en artikel på Aktuell Hållbarhet Debatt den 13 maj 2024.
En mängd rapporter och debattartiklar har ifrågasatt klimatomställningen inom industrin, särskilt utbyggnaden av vindkraft och satsningarna på grönt stål i norra Sverige. En vanlig rubrik lyder "Forskare kritiska: Dömer ut gröna storskaliga projekt".
Dessa inlägg kommer från en liten men mycket aktiv grupp författare med kopplingar till "Skandinaviska Policyinstitutet". Bakom institutet finns bland andra Sydsvenska Handelskammaren, ett antal företagsledare och några anonyma finansiärer.
Trots deras professorstitlar och akademiska anslag innehåller deras påståenden ofta felaktigheter och missuppfattningar om både industrin och vindkraften. Även om dessa felaktigheter kontinuerligt bemöts av experter, myndigheter och företag, fortsätter de att sprida desinformation och nu har deras arbete sammanfattats i en antologi.
Det är viktigt att stora satsningar granskas noggrant. Men medierna måste också granska de som granskar. Felen i deras resonemang är så allvarliga att man måste fråga sig vad som egentligen pågår. Varför fortsätter detta, vem gynnas av det och vad motiverar dem?
Exempel 1: "Vindkraftverk sprider PFAS, mikroplaster och bisfenol A" I en artikel i Kvartal diskuteras potentiella hälsoeffekter av vindkraft, där hälsoforskaren Helen Karlsson och antologins redaktör Magnus Henrekson uttrycker oro över bristen på kunskap kring vindkraftens påverkan på miljö och hälsa. Trots att svenska myndigheter, såsom Naturvårdsverket, inte ser vindkraft som en betydande källa till spridning av PFAS, mikroplaster och bisfenol A, ifrågasätter gruppen detta och uppmanar till mer forskning och debatt kring ämnet.
Exempel 2: Kraftig överdrift av systemkostnader Henrekson, Sandström och Blomgren hävdar i en debattartikel att ökningen av vindkraften leder till betydande ökningar av kostnaderna för att balansera elnätet. Deras påståenden om höga kostnader för stödtjänster avfärdas av Svenska kraftnät som felaktiga. Även om Blomgren senare sänker kostnadsuppskattningen, kvarstår påståendet om vindkraftens påverkan på systemkostnaderna, trots att det inte stöds av fakta.
Exempel 3: Lönsamheten för grönt stål I en rapport från Skandinaviska Policyinstitutet kritiseras bristen på inkludering av EU:s utsläppshandelens effekter på lönsamheten för grönt stål. Denna brist underminerar trovärdigheten i institutets analys. Vidare varnar gruppen för kraftigt stigande elpriser utan att beakta vindkraftens förväntade bidrag till elproduktionen enligt prognoser från Svensk Vindenergi. Denna osakliga opinionsbildning kan leda till att politiska beslutsfattare och allmänheten felaktigt tror att att inte agera är ett bättre alternativ för att minska utsläppen.
Det är viktigt att granska och ifrågasätta stora investeringar, inklusive satsningar på grön omställning, men även kritiken måste vara välgrundad och faktabaserad. Redaktioner och journalister bör noga utvärdera såväl argumenten som bakgrunden hos debattörer och deras påståenden.