Morot och piska ska balansera nya vindkraftverk

Johan Hallnäs: Antal vindkraftverk, installerad effekt och produktion, 2018–2022.

Andemeningen i utredningen, som kallas incitamentutredningen, är att det ska locka fler kommuner att säga ja till vindkraft, samtidigt som de närboende ska få något slags kompensation. Det ska betalas av vindkraftsbolagen, men utan att det blir för dyrt så att de drar utomlands med sina investeringar i stället.

Det gäller att hitta en balans som inte hotar lönsamheten i investeringarna, samtidigt som det blir en tillräckligt stor morot för kommunerna, säger Energiföretagens vd Åsa Pettersson.

Det får inte bli för dyrt, då är risken att de här projekten flyttar någonstans utomlands, och då äventyras hela vår planerade energiomställning, fortsätter hon.

Behövs reglering

På det stora hela behövs åtgärder, för att få kommuner och närboende med på tåget. Det är branschen enig om, men då måste balansen vara rimlig. För under senare tid har kommunernas veto att säga nej slagit igenom i större utsträckning. Det har bromsat takten i nya investeringar.

I höstas fick utredaren, Ulrika Liljeberg (C), ett tilläggsdirektiv av den nya regeringen: Det är vindkraftsbolagen, inte staten, som ska stå för kostnaderna till kommunerna.

Det här riskerar att bli dyrt, kanske för dyrt, för elproducenterna där stora delar av avkastningen rycks undan, befarar Tomas Hallberg, som suttit med som expert för Svensk Vindenergis räkning.

Förslaget riskerar dessutom bli dubbelt dåligt, enligt Hallberg. Dels blir det dyrare för bolagen säger han.

Och samtidigt en för liten kompensation för att ge fler ja från kommunerna.

Höjd skatt

Han tycker att staten borde stå för pengapåsen till kommunerna. Staten kommer ju få in mer skatt och moms på all extra elproduktion, medel som kan skickas vidare till kommunerna.

Tanken från utredaren är att en rejält höjd fastighetsskatt, som tas ut av vindkraftföretagen, ska finansiera den påse pengar som kommunerna ska få för att bli mer villiga att godta vindkraft i det egna området.

Det kan liknas vid en effektskatt på kärnkraften, säger Tomas Hallberg som påminner om debatten om hur just den skatten, innan den togs bort, blev en tung pålaga för kärnkraften.

Det har, enligt vad TT erfar, talats om en dubblering av fastighetsskatten för vindkraftsägarna från dagens nivå, vilket skulle innebära en ökning med ett halvt öre per kilowattimme.