Vindkraften byggs ut i den högsta takten någonsin. Trots Sveriges växande elbehov beställdes dock inga nya vindkraftverk det tredje kvartalet 2022, visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Att just det tredje kvartalet är svagt är i sig ingen överraskning. Det brukar vara det svagaste kvartalet. Utmaningarna med en långsam och ineffektiv tillståndsprocess för elproduktion kvarstår, men den nya regeringen har chansen att behålla den starka utbyggnadstakten och den goda investeringsviljan om de tar tag i tillståndsfrågorna.
Industri- och transportsektorerna är mitt i en enorm omställning. De satsar på elektrifiering, som är den klart snabbaste vägen för att minska sina utsläpp. Elektrifieringen leder till att Sveriges elanvändning väntas mer än fördubblas till år 2045. Både industri och energibranschen är överens om att vindkraften spelar en avgörande roll för att möta det kraftigt ökade elbehovet. Ny statistik och prognos från Svensk Vindenergi över vindkraftens utbyggnad visar två bilder:
"Det finns både goda nyheter och orosmoln. Den goda nyheten är att vindkraften byggs ut som aldrig förr till år 2025. Under första halvan av 2020-talet tillkom vindkraft motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer – utan stöd eller subventioner. Orosmolnet är att utbyggnadstakten ser ut att minska ordentligt efter år 2025. Nu är det viktigt att regeringen tar sikte på vad som behöver göras och ta bort de hinder som står i vägen för ett dubblerat elsystem. Ska vi kunna åstadkomma detta till 2045, som regeringen själv har aviserat, så måste vi hålla upp den här utbyggnadstakten varje år", Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi.
Under 2020–2022 tillkommer ca 15 terawattimmar (TWh) och under 2023–2025 ungefär lika mycket. Sveriges attraktionskraft ligger i en kombination av goda vindlägen, tillgång på elnätskapacitet, en effektiv marknad, låg politisk risk och – inte minst viktigt – projektörer som är bevisat skickliga på det de gör.
Samtidigt visar statistiken att det inte beställdes några nya vindkraftverk det tredje kvartalet i år, trots det växande elbehovet. Det är dock inte överraskande med ett svagt tredje kvartal, som historiskt är årets svagaste kvartal. Anledningen till den uteblivna orderingången beror främst på att förseningar kopplade till pandemin. Då försenades många investeringsbeslutade projekt, med effekter på projekt som skulle tagits i drift under 2022. Andra faktorer som gör det svårt att stänga affärer, t.ex. svårigheter att binda elpriset på långa avtal, stigande priser till följd av inflation och osäker kompetensförsörjning.
"Det finns ca femton vindkraftsprojekt som har fått tillstånd på drygt 1 300 megawatt (MW) där man närmar sig investeringsbeslut. Om alla de projekten blir verklighet kommer de tillsammans tillföra ca 4,3 TWh el inom 3–4 år. Det är lika mycket som gruvnäringens elanvändning", Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor, Svensk Vindenergi
Svensk Vindenergi har sedan tidigare föreslagit åtgärder som skulle underlätta omställningen och som kan genomföras i det korta perspektivet:
- Utfärda nya myndighetsinstruktioner som klargör att klimatmålen och klimatlagen är prioriterade.
- Följ REPowerEU, EU:s plan för att göra unionen oberoende av ryska fossila bränslen. Genom att ändra lagstiftningen till att omfatta både elproduktion och elnät behöver den som söker tillstånd bara en kontaktpunkt. Sätt en tidsgräns för tillståndsförfarandet till högst två år för nya anläggningar och ett år för s.k. repowering, att bygga nytt på mark som har ett tillstånd sedan tidigare.
- Inför ett teknikneutralt ekonomiskt incitament för kommuner att medverka till utbyggnad.
Källa: Svenska vindenergi