Svensk Vindenergis vd Daniel Badman kommenterar Tidöavtalet som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna presenterade fredagen den 14 oktober.
Det är positivt att elektrifieringen lyfts fram som central ”för att industrin och transporterna ska kunna ställas om och därmed bidra till Sveriges effektiva klimatomställning”. En avgörande princip för att ta vara på industrins ökade elbehov är teknikneutralitet. Svensk Vindenergi ser dock inte att Tidöavtalet riktigt garanterar detta. Vi förutsätter istället att Tidöavtalet kan utvecklas till en framåtsyftande, teknikneutral elektrifieringsagenda med bred förankring som är hållbar över tid och som gör att vi kan klara klimatomställnigen, behålla industrins konkurrenskraft och säkra Sveriges framtida välfärd.
– Vi uppmanar regeringen att svara upp mot industrins kraftigt ökade elbehov framöver och ta vara på potentialen i den. Den ökningen har redan börjat och kommer att fortsätta under mandatperioden. Den sker nu – inte sedan. Industrins gröna satsningar bygger på god tillgång av grön el. Om regeringen kan tillmötesgå detta så innebär det att vindkraft, med konkurrenskraftigt pris, kan fortsätta att byggas ut på det sätt som förespråkas av Svenskt Näringsliv, SKGS och de industriföretag som leder klimatomställningen, säger Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi delar bedömningen att elanvändningen kommer att öka till över 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Det är dock viktigt att lyfta att ca 80 TWh av dagens elproduktion kommer att bli för gammal och behöva ersättas till dess. Det måste tillföras 10 TWh ny elproduktion varje år fram till år 2045 för att täcka upp det bortfallet. Regeringen behöver tydliggöra att takten i utbyggnaden av elproduktion måste öka.
– Vi ser inte att avtalet innehåller åtgärder som ökar elproduktionen fram till 2030 mer än vad som redan är känt. Några av förslagen skapar också osäkerhet för investerare, exempelvis att dra tillbaka Svenska kraftnäts uppdrag om anslutningar till havsbaserad vindkraft. Vi ser en stor risk att tillväxttakten i utbyggnaden av elproduktionen inte lever upp till industrins behov under den här mandatperioden. Det är därför viktigt att regeringen levererar på löftet om teknikneutralitet och lika spelregler, säger Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi saknar även satsningar på elnätet. Dagens elnät är gammalt och behöver antingen moderniseras eller bytas ut fram till 2045 – oavsett vilken elproduktion som tillkommer. Det behövs investeringar på uppemot 670 miljarder kronor i elnäten för att möta en fördubblad elanvändning till år 2045.
Åtgärderna som den tillträdande regeringen vill ska underlätta för ny kärnkraft kommer att ta tid att få på plats. Att till exempel införa ett snabbspår för kärnkraften är inte teknikneutralt. Alla hinder för mer elproduktion måste tas bort. Regeringen har aviserat 400 miljarder kronor i kreditgarantier till kärnkraft. Föregående mandatperioder fanns investeringsvilja för 400 miljarder i landbaserad vindkraft och nu ligger 400 miljarder i ansökningar om havsbaserad vindkraft på regeringens bord.
– Vi vänder oss inte mot kreditgarantierna i sig – det är dock viktigt att de är teknikneutrala. Alla kraftslag och tekniska lösningar kommer att behövas för att möta det kraftigt ökade elbehovet. Nu måste vi rikta blicken framåt för att lösa våra utmaningar. Den privata investeringsviljan i vindkraften finns, säger Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi.
Svensk Vindenergi är positiva till att förkorta och förenkla processerna för miljötillstånd och nätkoncession. Klimaträttsutredningens och Miljöprövningsutredningens har lämnat flera bra förslag som bör genomföras innan fler utredningar tillsätts. Förslaget om tilläggsdirektiv till Incitiamentsutredningen måste garantera att kostnadsökningar för elproduktion undviks, och tidplanen för utredningen måste hållas.
Svensk Vindenergi saknar ytterligare en viktig ingrediens: att många industrisatsningar bygger på att vindkraft med konkurrenskraftigt pris kombineras med produktion av vätgas som sedan används i industriella processer. Enligt Svenska kraftnät kommer 78 procent av det ökade elbehovet flexibel användning, främst vätgasproduktion och laddning av elfordon.
Källa: Svensk Vindenergi