Den senaste tidens höga elpriser förklaras allt som oftast med situationen i våra grannländer söderut, som drabbats av strypta gasleveranser från öst och avstängd kol-/kärnkraft i Tyskland. Men denna förklaring räcker inte. Det finns flera utmaningar inom svensk elförsörjning som vi i Sverige behöver hantera. Brist på helhetsyn, underutnyttjande av modern teknik och placering av produktionskapacitet är bara några av dem.
Av Joakim Fransson, Enterprise Architect på IFS med fokus på energi-, telekom och underhållsbranschen
I Skandinavien arbetar vi med en mängd kunder inom energisektorn. De vittnar alla om samma situation: om vi inte investerar i en utbyggnad av såväl elnätet som infrastrukturen för elförsörjning kommer fjolårets elprischocker att bli ett återkommande problem. Något som leder till att såväl företag, bland annat inom tillverkningsindustrin där elberoendet är stort, som vanliga konsumenter, drabbas. Stabil elförsörjning med förutsägbarhet är centralt. Att det är kritiskt att energiförsörjning kan garanteras är Volvo/ Northvolts nyligen beslutade anläggning i Göteborg ett exempel på.
Målet att minska koldioxidutsläppen ökar elbehovet
Samtidigt som vi lär oss att vi behöver begränsa vår elkonsumtion måste vi planera för att elkonsumtionen ökar. Med fler eldrivna fordon, inte bara bilar och lastbilar, utan även andra transportmedel, och inte minst nya mer klimatsmarta men samtidigt elintensiva produktionsmetoder, räknar Svenska Kraftnät i sina prognoser på ett behov kring 300TWh år 2045. Det är en rejäl ökning från dagens nivåer och innebär att alla delar i infrastrukturen måste utökas i hög takt, samt anpassas till de nya förutsättningar som förändringarna innebär.
Elpriserna kommer med stor sannolikhet att fortsätta fluktuera mellan elområdena, över månader, veckor och dygn. Detta bland annat på grund av att vi agerar på en europeisk elmarknad, men också då vi har obalanser i elförsörjningen över landet. Det senare är en situation som behöver lösas och inte endast hanteras reaktivt med hjälp av optimering av elkonsumtion. I en perfekt värld ska vi ju inte behöva optimera och skarpt övervaka vår förbrukning av el. Vi ser tre viktiga områden som det behövs åtgärder och samförstånd kring baserat på vår dialog med branschens aktörer:
Nätutbyggnad
Obalansen i elproduktionen och de stora skillnaderna mellan söder och norr orsakas i mångt och mycket av att såväl elnät som elkraftsproduktionen är ojämnt utbyggt över landet. En obalans som ökat under de senaste åren. Systemet har också blivit mer sårbart på grund av att mer väderberoende produktion har tillkommit i norr samtidigt som planerbar kraft avvecklats i söder. Än så länge har vi i Sverige inte lyckats balansera utbyggnaden och behövliga tillskott av kraftproduktion i söder har inte kommit på plats. Resultatet är problem med överföring - skapaciteten mellan norra och södra Sverige. Södra Sverige får dra nitlotten på grund av att den minskade elproduktionen i området och de större variationerna i utbud i kombination med kraven på export till Europa. Vi behöver öka kapaciteten i såväl kraftöverföring i landet genom rejäla investeringar, men även bygga ut de lokala elnäten för att förbereda bättre för ändrade konsumtionsmönster och att nya hållbara energislag kan anslutas lokalt. Det handlar exempelvis både om att kunna sätta solpaneler på ett stort kyllager och samtidigt kunna leverera kapacitet för laddning av lastbilar under lastning/lossning. Det gäller att både vara producent och konsument längst ut i nätet.
Balansera eldistributionen och sätt in mer planerbar elproduktion
Det faktum att södra Sverige har ett effekt - problem, i kombination med att överföringskapaciteten från norra till södra Sverige är underdimensionerad, innebär alltså stora utmaningar. Även om utbyggnaden av vindkraften går snabbt, har utbyggnaden i söder varit trög, vilket även har gällt för de generellt sett mer stabila offshoreparkerna. Samtidigt behöver den väderberoende elproduktionen matchas av planerbar produktion. Svenska kraftnäts systemutvecklingsplan säger att ”ett tillskott av planerbar elproduktion är en förutsättning för att elektrifieringsplanerna inom olika industrisektorer ska kunna bli verklighet”. Här handlar det om att dels få till stånd vindkraftsutbyggnad även i söder och till havs, men också att se över andra alternativ som kraftvärme och i ett längre perspektiv forska kring både SMR och nästa generations kärnkraft, för att utröna om de är såväl ekonomiska som miljömässiga alternativ.
Välj rätt teknik för att optimera produktion, överföring och elanvändning
En tredje faktor är att elproducenterna behöver göra rätt teknikval för att kunna få till en balans i de elnät de driver. Ett sätt att hantera de periodvis höga elpriserna är att med hjälp av rätt teknik optimera nät och produktion. Vi har idag tillgång till stora mängder data som på rätt sätt och med modern teknologi som AI/ML, kan bidra till att exempelvis underhållsinsatser kan optimeras för att på både kort och lång sikt öka tillgänglighet och kapacitet. Tekniken kan också optimera när insatser skall göras i infrastrukturen baserat på väder och marknadspriser.
Hos stora användare av energi, som till exempel tillverkande industri, kan man nyttja data från ERP-systemen för att optimera produktionen så att mindre el används då den är som dyrast och mer el när priset är lågt. Men först måste man börja arbeta med en digital affärsmodell, en modell som gör det möjligt att ta datadrivna beslut.
Långsiktighet och kreativitet
Om dessa tre områden säkras på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt kommer vi kunna både säkra en jämn och god elförsörjning i Sverige, samtidigt som såväl företag som privatpersoner inte behöver betala skyhöga priser för sin el under vissa perioder av året. Detta kräver investeringar av såväl myndigheter som företag, så vi tillsammans kan elektrifiera Sverige på ett effektivt, ekonomiskt, hållbart och framtidssäkert sätt.
På IFS bidrar vi bland annat till att våra kunder inom elproduktion och nät kan hantera investeringsprojekt effektivt, och att underhåll kan planeras och genomföras optimalt. Dessa områden anser vi vara kritiska för den framtida elinfrastrukturen.