Betydligt fler kommunpolitiker är positiva än negativa till ny vindkraft i sin kommun. Den positiva andelen är cirka 70 procent större än den negativa för såväl vindkraft på land som till havs, visar en studie bland nära 3 600 lokalpolitiker gjord av Demoskop. Hälften av politikerna är exempelvis positiva till landbaserad vindkraft, medan bara 29 procent är negativa. Men trots detta stöd för vindkraften stoppade kommunerna åtta av tio vindkraftverk på land i fjol.
– Vi vet sedan tidigare att de flesta svenskar vill att deras kommun ska bidra till vindkraftens utbyggnad. Nu ser vi också att det finns stöd bland många lokalpolitiker för ny vindkraft i den egna kommunen. Men politikernas positiva svar är inte i linje med deras beslut. Det förklaras sannolikt av att vindkraften ibland möts av motstånd där den byggs. Det kan vara svårt för politiker att säga ja till vindkraften även om de ser fördelarna med den, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.
Åtta av tio ser risk att industriella etableringar uteblir
Industrins klimatomställning gör att Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) väntas öka snabbt och dubbleras inom 20 år. Det ökade elbehovet bekräftas av kommunpolitikerna. Åtta av tio bedömer att elbehovet ökar inom kommunen de närmsta fem åren. En av tre väntar sig en kraftig ökning. Förmågan att möta behovet bedöms vara relativt god på kort sikt, men osäkerheten ökar med tiden. Bara en av tre politiker tror att förmågan att möta elbehovet på 20 års sikt är god. Bland kommunerna med bristande lokal förmåga att möta behovet, anger åtta av tio att det försvårar för industrier och företag att etablera sig i kommunen. Nästan lika många ser risk för dyrare elpriser.
– Vindkraften byggs nu ut med hela sju TWh per år, med tillstånd från tidigare år. Men den framtida utbygganden är hotad, trots att intresset från marknaden är mycket stort. Sverige behöver tio TWh ny elproduktion per år för att möta det växande behovet. Ansvaret vilar främst på svensk politik att hitta lösningar, men också vindkraftsbranschen kan utveckla sitt arbete, säger Daniel Badman.
Svensk Vindenergi vill se regelförändringar som gör kommunernas beslutsprocess mer förutsägbar och rättssäker. I dag kan exempelvis ett ja ändras till ett nej i sena skeden när stora investeringar gjorts. Regeringen har lagt fram ett lagförslag om att kommunens beslut bland annat ska fattas tidigt, motiveras och kunna överklagas. Men propositionen väntas falla i riksdagen.
– Sverige behöver samlas för att ta bort hinder för utökad elproduktion. Nu ligger ett förslag på bordet som skulle gynna investeringsklimatet och ge lokalpolitikerna bättre förutsättningar i sitt beslutsfattande. Vi hoppas att de partier som tagit ställning mot förslaget analyserar läget ett varv till. En tydlig och rättssäker process är bra för alla berörda parter, säger Daniel Badman.
Politikerna vill se ökade ekonomiska fördelar lokalt
En annan viktig åtgärd är att tydliggöra och öka vindkraftens fördelar för lokalsamhället. I enkäten som presenteras i dag har kommunpolitikerna fått ange vad som skulle göra dem mer positiva till ny vindkraft i sin kommun. Var tredje politiker vill att kommunen får ekonomisk ersättning av staten, till exempel genom att fastighetskatten från vindkraften flyttas från stat till kommun. 28 procent vill att företagen som bygger vindkraften erbjuder lokalinvånare att bli delägare. Var fjärde politiker vill att företag som bygger vindkraft ökar sitt ekonomiska stöd till näraliggande samhällen.
– Kommunpolitikernas svar blir inspel till den utredning som nu tillsatts om att stärka de lokala incitamenten för att bidra till vindkraftens utbyggnad. Svaren bidrar också med diskussionsunderlag till oss i vindkraftsbranschen. Ungefär 16 procent av kommunpolitikerna vill se en bättre dialog mellan bransch och lokalsamhälle. Tidig och bra lokal dialog är ett prioriterat område där Svensk Vindenergi jobbar med tillsammans medlemsföretagen, säger Daniel Badman.
Kraftslag ställs mot varandra
Bland de politiker som är negativa till vindkraft är det vanligaste skälet att de hellre vill satsa på andra kraftslag. Omkring 6 av 10 anger det som skäl för både land- och havsbaserad vindkraft.
– Att kraftslag ställs mot varandra är både olyckligt och felaktigt. Elbehovet ökar så mycket att det finns utrymme för alla kraftslag. Vindkraften är dessutom det enda kraftslag som kan byggas ut så stort och snabbt i närtid som krävs för att förse industrin med all el som behövs. Att rakt av säga nej till ny vindkraft är detsamma som att säga nej till industrins klimatomställning, säger Daniel Badman.
Ytterligare fakta
Frågorna om kommunpolitikernas inställning till vindkraften har ställts inom ramen för den så kallade Politikerpanelen – en enkätstudie som Demoskop gör årligen bland lokalpolitiker i olika ämnen.
Totalt 3 596 politiker i kommunfullmäktige har besvarat den del av studien som gjorts i samarbete med Svensk Vindenergi och flera medlemsföretag*. Undersökningen genomfördes genom en webbenkät 29 mars – 2 maj 2022, med kombinerad digital och postal avisering. Svarsfrekvensen var 31,5 procent.
Resultaten av enkäten visar bland annat att:
- 60 procent av lokalpolitikerna tror att elbehovet ökar inom kommunen det närmsta året. 82 procent bedömer att behovet ökar inom 5 år, och 34 procent tror att det ökar kraftigt.
- 54 procent anser att förmågan att möta det växande elbehovet är mycket eller ganska bra det närmsta året. På 20 års sikt är andelen 32 procent.
- 79 procent av politikerna som anser att det saknas förmåga att möta elbehovet, tror att det kommer att göra det svårare för industrier och företag att etablera sig i kommunen. 74 procent tror att priserna på el blir dyrare.
- 49 procent av politikerna är positiva till ny landbaserad vindkraft inom sin egen kommun, medan 29 procent är negativa. När det gäller havsbaserad vindkraft är 26 procent positiva och 15 procent negativa. 42 procent anger att vindkraft till havs ej är genomförbart, vilket förklaras av att många kommuner inte har en kust. Den positiva andelen är cirka 70 procent större än den negativa för både land- och havsbaserad vindkraft.
- Småskalig kärnkraft har ungefär lika stort stöd som motstånd. 34 procent är positiva medan 33 procent är negativa. Storskalig kärnkraft är det enda energislaget som har en tydlig negativ opinion. 40 procent är negativa, 18 procent positiva.
- 67 procent av de som är positiva till vindkraft uppger att de är det eftersom vindkraften har en positiv effekt på klimatet. Att det finns lämpliga platser, att vindkraften går snabbt att bygga samt att kommunen behöver mer el är andra vanliga anledningar.
- Av de som är emot landbaserad vindkraft vill 61 procent satsa på andra kraftslag. Nästan lika många anger vindkraftens ljudnivåer och påverkan på djurliv som förklaringar.
- Av de som är emot havsbaserade vindkraft vill 56 procent hellre satsa på andra kraftslag. 44 procent anger påverkan på närliggande djurliv som skäl. 43 procent anger estetiska skäl.
- Det främsta sättet att få politikerna mer positiva till vindkraften är att öka de ekonomiska incitamenten. 30 procent vill ha ekonomiska ersättningar av staten, 28 procent förespråkar att lokalinvånare blir delägare i vindkraftsparker och 25 procent anser att byggare av vindkraft ökar sitt stöd (bygdemedel) till näraliggande samhällen.
Källa: Svensk vindenergi