Industrins klimatomställning kräver mycket el på kort tid och ökad inhemsk produktion minskar sårbarheten i osäkra tider. Trots detta var det första kvartalet 2022 på vindkraftmarknaden relativt svagt, med investeringsbeslut motsvarande 330 megawatt (MW), visar ny statistik från Svensk Vindenergi. Utfallet förklaras främst av brist på tillståndsgivna projekt i södra Sverige, där viljan att investera är störst till följd av högre elpriser. Brist på tillstånd riskerar att dämpa vindkraftens utbyggnad och försvåra industrins omställning.
Investeringsbesluten under det första kvartalet i år motsvarar cirka 3,5 miljarder kronor eller 1 terawattimme (TWh) elproduktion. Det kan jämföras med att snittet för det första kvartalet de senaste fem åren varit cirka 5,5 miljarder kronor och omkring 1,5 TWh.
– Läget på vindkraftsmarknaden är positivt och negativt på samma gång. Vindkraften byggs ut starkare än någonsin. Under 2022 tillkommer, utifrån investeringsbeslut och beviljade tillstånd från tidigare år, hela 8 TWh ny vindkraft. Samtidigt pågår en oroande utveckling där det blir allt svårare att få tillstånd. Det riskerar att bromsa vindkraftens utbyggnad och därmed även industrins och hela Sveriges klimatomställning, säger Daniel Badman, vd på Svensk Vindenergi.
En sammanställning som publicerades tidigare i år visar att 8 av 10 vindkraftverk stoppades av det kommunala vetot under 2021.
– Det behövs en politisk samling för att undanröja hinder för ny elproduktion. Det finns inte tid för politiska positioneringar och låsningar. Marknaden måste få förutsättningar att producera all den el som vårt land behöver, säger Daniel Badman.
Sverige elanvändning på 140 TWh väntas bli åtminstone dubbelt så stor inom 20 år. Vindkraften har de senaste åren byggts ut mest i norra Sverige. Av de investeringsbeslut som togs det första kvartalet i år fattades ett i norr och tre i söder. Att marknaden avvaktar något i norr kan bland annat bero på att Finland, som är Sveriges största elexportpartner, just nu har en rekordstor utbyggnad av sin elproduktion, med både vindkraft och kärnkraftverket Olkiluoto 3 som drifttagits efter 20 års byggtid. Samtidigt innebär minskad export österut och att elen kan användas i Sverige istället. Tillgång till grön el till konkurrenskraftiga priser är en viktig konkurrensfaktor för svenska exportföretag.
– De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare, och Sverige har i en internationell jämförelse mycket konkurrenskraftiga förutsättningar att bygga vindkraft. Industrins omställning säkrar jobb och ger tillväxt och ökade skatteintäkter, samtidigt som den stoppar klimatutsläppen. Men ska vi lyckas ta tillvara den potential som Sverige har, då krävs det politisk samling och åtgärder – här och nu, säger Daniel Badman.
Källa: Svensk vindenergi