Ny tillämpning av artskyddsförordningen kan innebära att alla handlingar som kan orsaka att en fågel störs eller skadas är förbjudna. I praktiken innebär det att all mark-, vatten- och luftanvändning i Sverige påverkas. Vi uppmanar regeringen att ändra i förordningen innan hela Sverige stannar. Det skriver företrädare för skogsindustrin.
I ett avgörande från EU-domstolen från förra året klargjordes att arter i EU:s livsmiljödirektiv har ett mycket strikt skydd. Förtydligandet från domstolen gäller sällsynta och hotade arter, vars livsmiljöer fick ett starkare skydd mot störningar och skada. Det är i grunden bra att vi värnar den biologiska mångfalden. Men eftersom den svenska artskyddsförordningen har samma bestämmelser för fåglar som de sällsynta arterna i EU:s livsmiljödirektiv har mark- och miljööverdomstolen bedömt att samma principer ska gälla alla fåglar i hela Sverige. Utifrån detta lämnade Skogsstyrelsen den 10 februari besked om att hänsyn ska tas till alla fåglar på individnivå.
I praktiken innebär det att samma strikta skydd som idag gäller den hotade kungsörnen även gäller en vanlig kråka på gatan. Med en sådan tolkning är det osäkert om några förändringar i naturen alls är möjliga samtidigt som stora delar av skogsbruket riskerar att omöjliggöras.
Vi står inför en enorm omställning av samhället för att klara vår energi- och resursförsörjning med betydligt mindre klimatpåverkan. Detta kräver bland annat förnybar elproduktion, biobränslen och nya kraftledningar. Samtidigt behövs nya bostäder och ny infrastruktur som tar mark i anspråk. Med mark- och miljödomstolens dom är det idag ytterst osäkert i vilken omfattning den här typen av markanvändning kan tillåtas, om den kan tillåtas överhuvudtaget. Även det svenska jordbruket riskerar att påverkas kraftigt.
För att Sverige ska uppnå sina klimatmål och bidra till att nå Parisavtalets mål måste samhället fasa ut fossila insatsvaror. Jord- och skogsbruk, utbyggnad av förnybar energi och klimatsmart byggande är basen i omställningen.
Bioenergi är Sveriges största energikälla och står i dag för 38 procent av Sveriges energianvändning. Det handlar i huvudsak om rester som uppstår när vi avverkar skog och sågar trädstammar. Om skogen inte får avverkas kommer inte detta biobränsle fram. Omställningen kräver samtidigt att elproduktionen byggs ut, framför allt genom en snabb utbyggd vindkraft. I praktiken går det inte att lokalisera ett vindkraftverk utan att påverka livsmiljöer för vanliga fåglar. Den nya tillämpningen äventyrar den utbyggnad av elnät och vindkraft som behövs för att klara klimatomställningen.
All användning av mark, oavsett om det är skogsägaren som röjer sly i sin skog, eller bonden som skördar sin åker, innebär att det finns en risk att fåglar påverkas både negativt och positivt. Vi lever av och med naturen. Vi kommer alltid att försöka minimera den negativa påverkan. Men att från vissa myndigheters håll nu säga att vi inte får ha en påverkan på fåglars livsmiljöer, är i praktiken att säga att vi ska upphöra med all markanvändning. Vi befinner oss nämligen i samma miljö.
I första steget påverkas skogsbruket, och därmed också alla som använder råvaror från skogen, såsom trähusbyggare, pappers- och massaindustrin och bioenergisektorn. Men konsekvenserna stannar inte där. Artskyddsförordningen kan tillämpas på all användning av mark, luft och vatten. Det innebär att samhällseffekterna som förordningen riskerar att ha på bostadsbyggande, infrastrukturutbyggnad och industrisatsningar är oöverskådliga.
Vi vädjar nu till regeringen att agera skyndsamt. Vi gör det eftersom det är regeringen som har makten att genomföra en förändring av förordningen. Vi föreslår att regeringen förändrar förordningen på följande sätt:
- Ändra förbuden kring fåglar till EU-direktivets ordalydelse. Det innebär bland annat att förbudet att försämra enskilda fåglars fortplantningsområden och viloplatser tas bort. Samt att störningar endast är förbjudna om det påverkar bevarandet av fågelarterna. Det viktiga blir då att bevaka att detta inte försvårar bevarande av fåglar på nationell nivå.
- Särskilj de svenska fridlysningsbestämmelser så att de inte omfattar pågående markanvändning, såsom skogsbruk. Att en blomma är fridlyst, och därför inte bör plockas, bör inte begränsa möjligheterna att fortsätta med skogsbruk i en skog som brukats i århundraden. Så var aldrig förordningen tänkt att användas. Det bör heller inte begränsa möjligheterna att dra en ny elledning eller bygga ett nytt hus, om inte arten är väldigt sällsynt.
Den utredning av artskyddsförordningen som presenterades i juni 2021 erbjuder dessvärre inga lösningar på våra problem, utan en majoritet av förslagen riskerar att göra situationen än värre. Dock fanns förslaget om att dela upp regelverket som rör fåglar, under namnet ”fågeldirektivet”, från det som kallas ”livsmiljödirektivet” som rör sällsynta och hotade arter. Det finns ett stort stöd då 98 procent av remissinstanserna antingen positiva eller neutrala till detta förslag. Vi uppmanar regeringen att skyndsamt genomföra denna förändring.
Givetvis måste vi fortsatt ta hänsyn till sällsynta och hotade arter, i syfte att bevara den biologiska mångfalden. När det inte är möjligt att dra en ledning eller bygga på en plats, kan vi ibland behöva välja en annan plats eller kompensera genom att skapa nya naturvärden. När det gäller pågående markanvändning, såsom skogs- och lantbruk, så har markägaren rätt att enligt grundlagen fortsätta bruka marken. Om markägaren ändå förhindras att bruka marken på grund av artskyddsreglerna, så ska ersättning utgå. Därför behövs mer flexibla skyddsformer där markägaren kan få ersättning samtidigt som intrånget begränsas till vad som är nödvändigt i tid och rum.
Skogsnäringen står för omkring 10 procent av Sveriges totala varuexport och bygginvesteringarna motsvarar årligen drygt en tiondel av ekonomin, mätt som BNP. Våra 320 000 enskilda skogsägare har stor betydelse för landsbygdens företagande och ekonomi. Människor, företagare och entreprenörer, vill vara med och lösa klimatkrisen, bostadsbristen, energiförsörjningen och skapa arbetstillfällen i hela landet. Allt detta är ett bidrag till regeringens ambition om ett fossilfritt välfärdsland.
Tiden är nu knapp. Regeringen måste agera. Annars riskerar all verksamhet som kan ha påverkan på fåglar att slås ut. Något som kommer få enorma konsekvenser för svensk ekonomi under lång tid framöver.
Källa: Svensk vindenergi
Paul Christensson, ordförande, LRF Skogsägarna
Palle Borgström, förbundsordförande, Lantbrukarnas Riksförbund
Per-Olof Hilmér, ordförande, Landshypotek ekonomisk förening
Carin Stoeckmann, förbundsordförande, Byggföretagen
Daniel Badman, vd, Svensk vindenergi
Gustav Melin, vd, Svebio – Svenska bioenergiföreningen
Lena Ek, ordförande, Södra
Torgny Hardselius, ordförande, Norra skog
Karin Perers, ordförande, Mellanskog
Kolbjörn Kindströmer, ordförande, Skogsentreprenörerna