I en debattartikel i DN skriver företrädare för Föreningen Sveriges vatten- och vindkraftskommuner och regioner (FSV) att de vill regionalisera fastighetsskatten från vattenkraft och kommunalisera fastighetsskatten från vindkraft. Svensk Vindenergi välkomnar förslagen men vill gå betydligt längre. Alla goda krafter, och goda kraftslag, behöva samverka och utvecklas om vi ska klara elektrifieringen i transport- och industrisektorerna och samhällets klimatomställning.
Hotet från klimatförändringen är akut, men Sverige kan snabbt minska utsläppen genom en kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion, elektrifiering av industrin och transporterna, effektivisering samt satsningar på bland annat batterier och vätgas. Sverige har goda förutsättningar att lyckas. Vi har bland världens bästa möjligheter att bygga ut förnybar el till rimliga kostnader och en industri i framkant när det gäller vätgasbaserad elektrifiering.
Motorn i omställningen är förnybar el med låg produktionskostnad. Som konstaterats av såväl Vattenfalls vd Anna Borg som av vd:arna för Holmen, Ovako, LKAB och SCA har vindkraften idag lägst produktionskostnad av de kraftslag som kan byggas ut snabbt och i stor skala.
Svensk Vindenergi föreslår att regeringen skyndsamt inför
- Ett teknikneutralt incitament för kommuner att medverka till ökad elproduktion och utbyggnad av elnätet.
- All fastighetsskatt från alla elproducerande anläggningar bör överföras från staten till kommunerna. Fastighetsskatten från elproducerande anläggningar beräknas till 940 miljoner kronor i statsbudgeten för år 2022. Beloppet täcks av ökad energiskatt (inklusive moms) när elanvändningen ökar med 2 terawattimmar, TWh.
- Incitamentet ska ej påverka det kommunala utjämningssystemet.
- Fastighetsskatten ska vara teknikneutral, lika för alla kraftslag, i öre per kilowattimme, kWh.
- Ett planeringsstöd för kommuner, liknande det som infördes av Alliansregeringen och fanns under åren 2007–2012. Det nya planeringsstödet bör omfatta både elproduktion och elnät.
Det är värt att påminna om att vindkraften redan skapar inkomster till kommunen och lokala entreprenörer. Arbeten under byggnationen ger skatteintäkter och inkomster som kan investeras i etablerade eller nya företag som sedan kan fortsätta verka i bygden. Ett exempel på detta är Blakliden-Fäbodberget, ett stort projekt med 84 vindkraftverk och en investering som uppgår till cirka 3 500 miljoner kronor. Den lokalekonomiska analysen visar att det under de tre första åren skapades 300 regionala årsanställningar samt över 30 miljoner kronor i regionala skatteintäkter.
Utöver det betalar många vindkraftföretag bygdepeng. Ett exempel är Jädraås i Ockelbo som varje år fått mellan 300 000 och 600 000 kronor i bygdepeng. Pengarna har gått till vägar, en ny bro, upprustning av Folkets Hus och en badplats.
Även markarrendet innebär lokal nytta. Alla vindkraftsprojekt börjar med en överenskommelse mellan markägaren och projektören. Vindkraften etableras oftast i produktionsskog och ger markägaren en välkommen extra intäkt som gör att hen kan driva vidare och utveckla sin verksamhet. Trots att flesta politiska partier är eniga om att äganderätt och näringsfrihet utgör fundament i samhällsbygget saknas oftast markägar- och äganderättsperspektiven när vindkraft diskuteras eller planeras.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi