På det hela taget producerar vi i Sverige mer el än vi förbrukar och vi kan därför exportera stora mängder fossilfri el. Trots det kan det när produktionen störs eller när behovet av el är ovanligt stort uppstå tillfällig elbrist. Det är då viktigt att reservkraft kan tillföras med kort varsel för att upprätthålla balansen mellan produktion och förbrukning av el, vilket är en förutsättning för att kraftsystemet ska fungera, och undvika att teknisk utrustning skadas eller helt slås ut. På grund av nya EU-regler har emellertid förutsättningarna för att upphandla reservkraft förändrats.
Text: Alarik Haglund
I Sverige är det Svenska kraftnät som är systemansvarig myndighet för elöverföringssystemet. Det betyder att de bland annat har till uppgift att upprätthålla balansen och driftsäkerheten i kraftsystemet genom att upphandla olika typer av reservkraft, som till exempel kan tillhandahållas av produktionsanläggningar, anläggningar som kan anpassa sin elförbrukning eller energilager.
Anna Jäderström är chef för Balansmarknadsenheten på Svenska kraftnät, som arbetar med att designa marknadslösningar för de reserver som behöver säkerställas.
- Vi ansvarar för anskaffningen av alla typer av reservkraft, eller stödtjänster som vi kallar det, som kraftsystemet behöver, säger Anna Jäderström.
Aktiveras inom 15 minuter
En viktig stödtjänst är den så kallade störningsreserven, som ska se till att kraftsystemet alltid kan hantera störningar och att elsystemet snabbt kan återställas till normaldrift. Den aktiveras så fort det uppstår en störning i driften av elsystemet, till exempel på grund av att elproduktion faller bort eller att det blir fel på transmissionsnätets ledningar, och buden på reglerkraftmarknaden inte räcker till för att åtgärda störningen.
- Störningsreserven har tillkommit eftersom Svenska kraftnät har ett ansvar att säkerställa att vi kan hantera störningar i kraftsystemet och att vi kan klara av den största referensincidenten. Det vill säga att det värsta felfallet alltid ska kunna inträffa och att vi efter 15 minuter ska vara redo att hantera en till störning, säger Anna Jäderström och förklarar att störningsreserven därför till storleken är lika stor som den största referensincidenten i det svenska kraftsystemet.
Det innebär att störningsreserven idag har en installerad effekt på totalt 1 350 megawatt i elområdena SE3 och SE4 i södra Sverige. De resurser som ingår i störningsreserven måste kunna aktiveras inom 15 minuter och består idag huvudsakligen av gasturbiner, som kan startas upp och börja producera el mycket snabbt.
Beredskapsansvar
Anna Jäderström talar också om att störningsreserven inte har någon exakt motsvarighet i något annat land och att det med andra ord inte finns någon harmoniserad nordisk eller europeisk störningsreserv. Bland annat påpekar hon att störningsreserven även har andra förmågor utöver att bara hantera störningar i elsystemet.
- Svenska kraftnät har också ett beredskapsansvar, som innebär att vi ska säkerställa att vi kan klara av svåra påfrestningar i systemet som inte är normaldrift. Det kan till exempel handla om att starta upp hela systemet efter en stor blackout eller att köra ö-drift i de stora städerna, beskriver Anna Jäderström.
Hon berättar därför att de kontrakt de idag har för störningsreserven kräver att man förutom att kunna leverera aktiv effekt på 15 minuter också ska kunna bidra med de andra förmågor som tillhör stödtjänsten.
Nyttorna separeras
De samlingskontrakt som idag används för störningsreserven har enligt Anna Jäderström lett till konflikter med EU:s förordningar och harmoniseringen av EU:s inre marknad för el.
- Förmågan att bidra med aktiv effekt inom 15 minuter och att kunna hantera den största referensincidenten är samma sak som standardprodukten mFRR (manuell frekvensåterställningsreserv) och det finns en mängd regler för hur den får upphandlas och hur produkten ska se ut, för att produkten ska kunna utbytas inom hela Europa. De andra förmågorna faller däremot under den EU-förordning som heter Emergency & Restoration, där reglerna ser annorlunda ut eftersom den inte berör normaldrift och balansering, förklarar Anna Jäderström.
För att hitta en lösning som lever upp till EU-lagstiftningen menar hon att de kommer att behöva förändra hur de upphandlar störningsreserven och separera nyttorna i olika produkter. Parallellt med de långa kontrakt de fortfarande har kvar för störningsreserven, som gäller fram till 2025, bygger de bland annat upp en kapacitetsmarknad för mFRR.
- Den långsiktiga lösningen är att tillräckliga reserver säkerställs på kortare tidshorisont och att merparten kan upphandlas dagen före leverans. Vi har och kommer fortsatt behöva bra övergångslösningar för att hantera tiden mellan den nuvarande och framtida lösningen, säger Anna Jäderström.
Möjligt med förbrukningsreduktion
Som det ser ut idag innehåller störningsreserven inte någon förbrukningsreduktion, vilket innebär att man tecknar avtal med större förbrukare om att de ska minska sin förbrukning vid en större störning, men det är fullt möjligt att inkludera förbrukningsreduktion som ett alternativ till gasturbiner i framtida lösningar.
- Vi ingår idag inga nya kontrakt eftersom vi vill gå över till en ny lösning för aktiv effekt som ska vara aktiverad på 15 minuter (mFRR). Det är också väldigt svårt för en förbrukningsanläggning att bidra med alla de nyttor som gasturbinerna bidrar med i dagens samlingskontrakt. Däremot kan förbrukningsreduktion delta på det vi kallar för den årliga upphandlingen av mFRR-kapacitet, som är en övergångslösning innan vi kan gå över till en daglig kapacitetsmarknad, förklarar Anna Jäderström.
Hon tillägger också att förbrukningsreduktion givetvis även kommer att kunna delta efter övergången till en daglig kapacitetsmarknad för mFRR.
- Förbrukningsreduktion är ett viktigt komplement för att vi ska få ihop en tillräckligt stor volym med reserver i framtiden, understryker Anna Jäderström.
Effektreserven utgår
Under vintern kan det också uppstå situationer då prognosen för elförbrukningen är större än både den tillgängliga produktionen och möjligheten att importera el och det finns då risk för effektbrist. Svenska kraftnät har därför handlat upp den så kallade effektreserven, som historiskt sett bestått av både avtal med elproducenter om att ställa ytterligare produktionskapacitet till förfogande och avtal om minskad elförbrukning.
- Det finns till och med en lag om effektreserv som säger att Svenska kraftnät ska kontraktera en effektreserv för att hantera den kallaste tiden på året, från och med den 16 november till och med 15 mars, påpekar Anna Jäderström.
Hon tillägger emellertid att den nuvarande lagen om effektreserv bara gäller fram till vintern 2024/2025.
- Lagen har funnits länge och ursprungligen tänkte man att det var en tillfällig lösning, men den har förlängts många gånger eftersom det funnits ett fortsatt behov, berättar Anna Jäderström.
På grund av EU-förordningen om den inre marknaden för el som trädde i kraft i juni 2019 ser det den här gången annorlunda ut.
- Det som behöver hända nu är att Sverige som medlemsland i EU måste ansöka om att få ha en strategisk reserv, vilket egentligen är samma sak som dagens effektreserv, säger Anna Jäderström.
Ny beräkningsmetod
För att få ha en strategisk reserv talar Anna Jäderström om att Sverige måste kunna bevisa att vi har en brist. Det gör man genom att använda en ny metod för att beräkna risken för effektbrist, som håller på att tas fram på europeisk nivå.
- Först räknar man ut resurstillräckligheten och sedan stämmer man av den mot landets leveranssäkerhetsmål, den så kallade tillförlitlighetsnormen, som i Sveriges fall tas fram av vår tillsynsmyndighet Energimarknadsinspektionen. Om vi kan bevisa att den resurstillräcklighet vi har enligt den här metoden är mindre än målet för leveranssäkerhet kan vi få upphandla en strategisk reserv, förklarar Anna Jäderström.
Hon påpekar också att det inte räcker att man bevisar det en gång och sedan får ha en strategisk reserv permanent utan att man måste fortsätta att bedöma om behov föreligger och hur stor volym som får kontrakteras.
- Det är komplicerat med den lagstiftning som kommit inom området reserver och balansering och det är mycket som behöver anpassas för att vi ska kunna efterleva lagstiftningen, kommenterar Anna Jäderström.
Nuvarande effektreserv
Den nya EU-förordningen påverkar också redan idag hanteringen av effektreserven. Bland annat beskriver Anna Jäderström att den just nu bara baserar sig på avtal som ingåtts innan den nya EU-förordningen trädde i kraft.
- Vi får ha kvar de kontrakt som redan är ingångna tills de löper ut, men vi får inte skriva några nya kontrakt, säger Anna Jäderström.
Hon förklarar att effektreserven därför endast består av avtal om ökad elproduktion, eftersom det var det de hade långa kontrakt för.
- Vi brukade tidigare även handla upp förbrukningsreduktion, men det gjordes i årliga upphandlingar eftersom det är svårt för förbrukare att veta många år framåt om de kan vara tillgängliga och hur mycket de kan reglera. I och med att vi inte får skriva några nya kontrakt har vi därför idag inte någon förbrukningsreduktion med i effektreserven, berättar Anna Jäderström.
Faktum är att alla de 562 megawatt som det finns avtal om i effektreserven för 2020 till 2025 kommer från Karlshamnsverket.
- Det är idag Karlshamnsverket som är hela effektreserven i Sverige, anmärker Anna Jäderström.
