Försvarsmakten hävdar i ett pressmeddelande att myndigheten i de flesta fall säger ja till ny vindkraft. Det är ett påstående som behöver nyanseras.
– Försvarsmakten har restriktioner och intressen i många och stora områden. De ska självklart respekteras, men vi vill ha en dialog om hur försvaret och vindkraften kan samspela. Någon sådan dialog finns inte alls i dag, trots att utbyggd vindkraft är avgörande för Sveriges tillväxt, elektrifiering och klimatomställning. Utbyggd vindkraft ger också en decentraliserad produktion av el, vilken stärker Sveriges beredskap, säger Daniel Badman, VD på Svensk Vindenergi.
– Vår utgångspunkt är att det finns få verkliga motsättningar mellan vind- och försvarskraft.
Försvaret står för 4 av 10 avslag mot ny vindkraft
Försvarsmakten skriver att myndigheten säger ja till de flesta vindkraftverk. Men myndigheten hänvisar till en sammanställning av Energimyndigheten som samtidigt anger att Försvarsmakten stod för nästan 4 av 10 avslag mot vindkraft, och att myndighetens intressen är den tredje största anledningen till att ny vindkraft avslås. Denna fakta nämns inte i Försvarsmaktens kommunikation.
– Därtill håller sig många projektörer av vindkraft borta från områden där man vet att Försvarsmakten har intressen, eftersom det är närmast omöjligt att få igenom tillstånd. Hindret mot vindkraft är alltså ännu större än vad statistiken visar, säger Daniel Badman.
Oroande utveckling kring tillstånd för ny vindkraft
I mars publicerade Svensk Vindenergi statistik som visar att endast 40 procent av totalt 5 784 ansökta och avgjorda vindkraftverk beviljades tillstånd under 2014-2020. Antalet ansökningar och ansökta verk minskade med 51 respektive 56 procent 2018-2020 jämfört med 2014-2017.
– Trenden är illavarslande. Den går på tvärs med behovet av elektrifiering och industrins klimatomställning. Det är brist på tillstånd sett till det snabbt ökande behovet av el, säger Daniel Badman.
Källa: Svensk Vindenergi